Bilisters komfort ska inte gå före cyklisters och fotgängares säkerhet. Det bör vara ett riktmärkte när städer och vägar planeras och byggs.
Förra året blev vägen för biltrafik till nya Stensättersskolan F-6 på Norr i Katrineholm klar. Nu är det dags för banor för gång- och cykeltrafik. För Lasstorp innebär det att två befintliga gång- och cykelvägar breddas, och ytterligare banor ska dras bland annat från Bievägen till den nya skolan. När skolan slår upp dörrarna för eleverna i höst ska dessa vara redo för användning, men arbetet ska vara klart redan i sommar. Detta rapporterade tidningen om förra veckan.
Den här sortens infrastrukturplaner gör Katrineholm gott. Kommuner bör uppmuntra och underlätta för sina medborgare att välja andra fordon än bil. När fler cyklar och går i stället för att köra bil minskar utsläpp. Dessutom är det hälsosamt med vardagsmotion av denna sort.
Men det handlar också om att ge cyklister och fotgängare mer utrymme i städer än de tidigare haft. Bilen kommer även i fortsättningen vara ett sätt för många att transportera sig, både utanför och inom städer. Men det måste ske på ett sätt som inte pressar bort andra trafikslag. Därför finns det skäl för politiker och myndigheter att lyssna lagom mycket på en ofta högljudd bilistopinion.
Den sortens motstånd väcks ofta när det pratas farthinder. Det gäller i andra kommuner, liksom i Katrineholm. På insändarsida och i Facebooks kommentarsfält klagas det inte sällan på dessa "gupp". Åsikten att många "onödiga" gupp bör rivas upp föreslogs senast i höstas av Sverigedemokraternas gruppledare, Mica Vemic. Andra har kallat Katrineholm för ”Guppholm”.
De planerade farthindren på Bievägen har ännu inte väckt några större reaktioner, mer än en del svordomar i kommentarsfälten på Facebook. Däremot kan vi läsa ett försvar av farthindren på dagens debattsida (29/2) av service- och tekniknämndens ordförande Anneli Hedberg (S). I den görs det klart att farthindren finns där för att skydda trafikanter från den fara höga hastigheter utgör.
Detta är de stora linjerna. Katrineholmare ska kunna ta sig fram i staden på ett så säkert sätt som möjligt även när de inte väljer bilen.
Diskussioner om var och hur farthinder ska byggas har givetvis sin plats. Hur effektiva de är på att sänka hastigheter och minska antalet olyckor bör utvärderas över tid. Kan kommunen sköta underhållet av farthindren kan dessutom en del negativa omdömen vändas. Är "guppen" för skarpa även för dem som håller rätt hastighet kan det finnas skäl att göra dem mindre skarpa.