Spridningen av coronaviruset ökar återigen i Norden, det rapporterade bland annat Dagens Nyheter i veckan. Av den anledningen meddelade Stefan Löfven (S) att planerade lättnader på coronarestriktionerna skjuts upp. Förvärras situationen kan de till och med behöva skärpas.
Norge och Danmark har infört krav på munskydd i kollektivtrafiken. På Island testas alla som reser in i landet, och sätts i karantän tills det är bekräftat att de inte är smittade. Finland inför också nya reserestriktioner gentemot svenska resenärer under måndagen (28/9).
Att tillfälligt begränsa vissa friheter, däribland rörelsefriheten, kan vara motiverat. Under pandemin har landsgränser inom Norden, och världen, öppnats och stängts om vartannat. Personer som ofta reser i jobbet eller privat har påverkats väldigt mycket.
Allt eftersom kunskapsläget ökat och tillgången på coronatest förbättrats kräver en del länder att man kan uppvisa ett nygjort negativt test. För inresa i Norge och Danmark finns det krav på att man kan bevisa att man är folkbokförd i en region som, på ofta godtyckliga grunder, bedöms ha en låg smittonivå.
Men det finns skäl att fundera över hur Norden, men också EU, i framtiden ska kunna hantera framtida pandemier och samtidigt ha en någorlunda fri rörlighet länder emellan. Därför är den fråga som Anders Tegnell fick i DN (25/9) intressant. Hade en gemensam nordisk strategi underlättat hanteringen av coronasmittan? Och Tegnells svar är: Förmodligen.
Och förmodligen är det klokt med samordning och gemensamma strategier de nordiska länderna emellan. Sådant kan underlätta rörelsefrihet när det gäller till exempel arbete, men också för att besöka nära och kära. Samordning kan minska risken för liknande spänningar mellan invånare i gränsområden som uppmärksammats under coronapandemin.
Att få igenom gemensamma pandemistrategier kan vara svårt. Regeringar och myndigheter står i sina medborgares tjänst och är därför i första hand ansvariga inför dem. Samtidigt är det inte ovanligt att landets invånare arbetar eller har familj i grannländer.
Till detta hör att smittonivåer mellan länder, och inom länderna, kan variera mycket. Faserna vilka stater och regioner befinner sig i kan skilja sig åt under en pandemi. Det innebär att metoderna som används kan vara olika effektiva vid olika tillfällen. Men det hindrar inte Europas länder, i synnerhet Norden, från att vara väl samordnade inför nästa viruskris.