Dödligheten i trafiken ökade något i början på året. Det visar ny statistik från Transportstyrelsen. Men har svenska vägar blivit mindre säkra?
Under januari–mars i år omkom totalt 41 personer i trafiken. Det är omkring tio fler än under samma tidsperiod förra året, och året innan dess. 2023 års siffror är förvisso än så länge preliminära, men någon större avvikelse från dem ska vi inte vänta oss.
Det är en väsentlig ökning. För de familjer som förlorat ett syskon, en förälder eller vän är det djupt tragiskt. Få hade kunnat säga annat. Och totalt sett så har antalet omkomna i trafiken de senaste åren ökat något. 2020 var det frågan om 204 döda. Förra året dog totalt 220.
Och politiker behöver följa utvecklingen noggrant. Men de bör inte drabbas av stressfeber och ta förhastade beslut baserat på enstaka år. Enskildheter får inte styra (om) hela den trafikpolitiska skutan. Vi ser redan för mycket av sådan överdriftspopulism på andra politikområden. Det är en smitta som inte får spridas vidare.
Först och främst: Dödligheten i trafiken kan emellanåt fladdra upp och ned. Orsakerna till det är svåra att nysta i. Därför finns det skäl att lyfta blicken och inte blindstirra på enstaka siffror.
Det totala antalet döda på svenska vägar har minskat kraftigt sedan början på 1970-talet. Och hade inte pandemin slagit hårt mot människors resande kan man anta att trenden fortsatt i ungefär samma tempo även under 2020 och 2021. Men då många stannade hemma från aktiviteter och jobbade hemifrån, minskade bilresandet. Färre bilar på vägarna leder till färre olyckor. Och när fler återgår till jobb på plats följer dödligheten med. Det är alltså 2020 och 2021 som är de avvikande åren. Inte 2022.
Sett till antalet bilar i Sverige förstärks bilden av den positiva utvecklingen. Under de senaste decennierna har antalet bilar ökat kraftigt. Sedan slutet på 1970-talet har antalet trafikdöda per 100 000 bilar sjunkit från 30 till 4 personer 2019. Stora framgångar gjordes under både 80- och 90-tal. Men även de senaste 20 åren har antalet trafikdöda sjunkit kraftigt både i antal och andel. Det är en sorts positiv nyhet som borde lyftas oftare.
Det betyder inte att man ska underskatta de senaste årens ökade antal döda. Men de bör ses i ljuset av en längre, och mer glädjande, utveckling.
Politiker och andra beslutsfattare får därför inte svaja. Håll kursen! Sänk hastigheter där det går. Och även om man kan diskutera var farthinder och fartkameror gör mest nytta – lyssna inte på folk som helst vill gasa på och bränna fossilbränsle. Låt dem gasta och gnälla.
Trafikanterna på riksväg 56 behöver också utstå en del besvärligt vägarbete nu. Men när väl det är mötesseparerad väg hela vägen från Alberga till Katrineholm blir det en säkrare och bättre väg.
Slutligen: Vi kan alla göra skillnad i vardagstrafiken. Kör inte fortare än tillåtet. Håll blicken på vägen – inte mobiltelefonen. Trafikplanerare kan göra mycket. Men skärper sig inte folk när de kör är en olycka inte långt borta.