Nyligen meddelade Skolverket att det från och med september inte längre publiceras statistik om enskilda skolor, oavsett om det gäller friskolor eller kommunala, annat än på riksnivå.
Bakgrunden är att Sveriges kommuner och regioner (SKR) beställde siffror gällande skolor i Sverige från SCB, som avslog begäran. Myndighetens jurister hävdade att uppgifter om antal elever, betyg och lärare som SCB tar emot varje år inte ska vara offentlig. Motiveringen är att uppgifter om friskolors elevsammansättning eller betygsresultat kan påverka eller avslöja skolans ekonomiska förhållanden och är affärshemligheter.
SKR överklagade, men i Kammarrätten fick SCB rätt, och i Högsta förvaltningsdomstolen meddelades inget prövningstillstånd. Därmed gäller domen.
Beslutet är illavarslande. Medias och allmänhetens insyn i offentlig verksamhet riskerar begränsas avsevärt. Därför är det bra att regeringen gett SCB och Skolverket i uppgift att lägga förslag på hur problemet löses bäst. Det måste vara möjligt att jämföra skolor, för att föräldrar och elever ska kunna göra välinformerade skolval.
Frågan tog också upp på debattplats i Dagens Industri 15 juli, där Hans Bergström, aktiv inom Internationella Engelska Skolan, beklagade SCB:s beslut att hemlighålla grundläggande statistik. Insyn är viktigt, skrev han. Men resten av artikeln avhandlar varför offentlighetsprincipen inte bör gälla friskolor.
Inställningen är inte ny. Friskolornas riksförbund delar åsikten. I stället föreslår organisationen att det i lag bör regleras vilka uppgifter, dokument och handlingar som ska vara offentliga. En lagstiftning som skulle gå på tvärs med offentlighetsprincipen där utgångsläget är att alla handlingar ska vara tillgängliga till allmänheten, om det inte bryter mot sekretessregler.
Bergström argumenterar att den administration som kommer behövas för att hantera begäran om offentliga handlingar kan bli dyrt för skolorna. Men många uppgifter finns redan på skolorna, utifall tillsynsmyndigheterna knackar på dörren. Inte heller är massbegäran av mejlkonversationer vanligt, och i de fall det förekommer är det något som även små kommuner måste hantera.
Friskolor må inte vara myndigheter, men de har myndighetsuppdrag och tar beslut som påverkar enskilda. Betygsättning är en av dem, och har långtgående påverkan på en persons förutsättningar när det gäller val av gymnasium och högskoleutbildning.
Affärsstrategier och vinstprognoser kan sekretessskyddas av konkurrensskäl, inte minst när det gäller börsnoterade skolor. Men grundprincipen måste vara denna: Hur skattemedel används ska kunna följas upp och granskas. Står man i allmänhetens tjänst bör den också ha insyn i verksamheten.