S-regeringen kallar det att ”bryta segregationen”. Men det stämmer inte. Det är bara samma centralstyrningsiver som allt för ofta återfinns i Socialdemokraternas förslagslåda.
Det är Ebo-lagen det handlar om. På tisdagen meddelade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) att regeringen vill avveckla lagen. Hur lagen ska skrotas ska nu därför utredas.
Motståndet mot Ebo-lagen från S-håll är inte nytt. Det återspeglas inte minst i kommunledningarna i Katrineholm och Eskilstuna. Men det finns också i andra partier och hos andra politiker. Dessa kritiker menar att asylsökande som ordnar eget boende ofta bor trångt, med landsmän och i socialt utsatta områden.
Men vad förväntar sig dessa politiker? Dagersättningen till asylsökande som ordnar eget boende ligger på som högst 71 kronor. Denna ersättning har varit oförändrad sedan 1995. Hur bra hade en genomsnittlig svensk klarat sig i dag på den lön som den hade då?
Sedan 1995 har lägenhetshyrorna nästan fördubblats och priserna stigit med omkring en tredjedel. Resultatet är att många asylsökande bor trångt för att hålla nere utgifterna och inte sällan i områden och lägenheter med sämre standard.
Huvudlinjerna i regeringens utredningsuppdrag är följande:
Asylsökande ska placeras i anläggningsboenden men ska – om de vill – få ordna eget boende. Om de gör det ska de fråntas dagersättning eller förlora rätten att jobba under asylprocessen. Hur man kommit till slutsatsen att detta skulle innebära förbättrade möjligheter till etablering i Sverige är oklart. Effekterna politikerna hoppas ska slå in lär utebli.
När Ebo-lagen förändrades för ett par år sedan var syftet att styra asylsökande bort från områden som kommunerna anser vara socialt utsatta. När asylsökande flyttar dit förlorar de dagersättningen. Men många av dessa människor har ändå fortsatt flytta dit enligt Migrationsverket (SVT 11/2). Tryggheten och nätverken där väger mer än fjuttiga 71 kronor om dagen. Varför skulle det bli mycket annorlunda med regeringens nya plan?
Att asylsökande bosätter sig där de har släkt och vänner är inte något dåligt. Sådana nätverk kan vara betydelsefulla för att komma i arbete och hitta sammanhang. Att många dessutom flyttar till större arbetsmarknader visar på en vilja att hitta försörjning. Men enligt regeringens, och många andras, sätt att se är det bättre för integrationen om asylsökande bor på vandrarhemsliknande anläggningar i avkrokar, långt från jobb och nätverk.
Politiker bör arbeta för att trångboddheten byggs bort och att handläggningstiderna hos Migrationsverket kortas. Men denna statsdirigism ska de låta bli.