Skolor ska styras av människor som vill bedriva saklig undervisning. Spärrar för dem som vill göra det motsatta måste finnas. Men villkor, krav och regleringar ska inte utformas så att de diskriminerar skolor för att de har en konfessionell profil.
På en presskonferens förra veckan presenterade skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) flera förslag som träffar fristående skolor och konfessionella i synnerhet. Lagförslagen har nu skickats på remiss till Lagrådet.
Vissa förslag bör välkomnas. Bland annat föreslår regeringen att aktörer som ska starta och driva skola i Sverige ska genomgå djupare lämplighetskontroller än vad som görs i dag. Tillsynsmyndigheterna i kommun och stat ska kunna få ut mer information från belastningsregistret och demokrativillkor ska införas. Finns det en stor risk att en aktör diskriminerar eller radikaliserar elever i antidemokratisk riktning bör den inte kunna öppna skola från början.
Andra förslag är det däremot svårt att se nyttan med. Varför ska skolor med konfessionella inslag ange sin inriktning vid ansökan när andra ska slippa? Visserligen ska de inte behöva uppge annat än ”konfessionell”. Regeringen menar att den som styr en konfessionell friskola ska kunna de lagar som gäller sådan verksamhet och lämplighet ska prövas därefter. Men ska inte alla huvudmän kunna skollagen? Risken är att religiösa samfund kan känna sig särbehandlade och diskriminerade.
Det är dessutom svårt att definiera begreppet "konfessionell". Idéburna skolors riksförbund har i en remiss påpekat att det inte är lätt att skilja filosofi och livsåskådningar från kulturella och religiösa uttryck. Det är inte heller klart vilka problem regeringen vill lösa genom detta förslag.
Under presskonferensen gjorde skolministern det klart att det inom Socialdemokraterna finns stöd för stopp av konfessionella friskolor. Axelsson Kihlblom berättade dessutom att det på regeringskansliet just nu förbereds förslag om etableringsstopp av konfessionella friskolor. Det är ett förslag som bör stanna på ritbordet. Tro är en väsentlig del av många människors identitet. Att friskolor utanför undervisningen organiserar måltidsböner och kristna barnsånger är inget att frukta.
Trots Socialdemokraternas negativa inställning till konfessionella friskolor tydliggör regeringen att religiösa uttryck får förekomma i dessa skolor. Detta förtydligande är välkommet. Nuvarande lagstiftning har tolkats på olika sätt i olika kommuner. Många gånger på ett sätt som försvårat för konfessionella skolor. Vi har sett det i Flen där barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen (BUK) anser att konfessionella friskolor inte får hålla i måltidsböner tillsammans med eleverna. Förhoppningsvis stoppar lagändringen den typen av klåfingriga tjänstemän.
Samtidigt hade Flen och andra kommuner kunnat göra en annan tolkning av skollagen än den som de gjort. De bör inte försvåra för människor att uttrycka sin tro i skolan.