Fler elbilar och färre fossilfordon bör köra på vägarna. Det gäller i Sverige och globalt. Målet måste vara att trycka ner de klimatskadliga utsläppen till nära noll.

Denna målbild har även den av regeringen tillsatta Elektrifieringskommissionen. Ambitionerna syns i den "handlingsplan" kommissionen släppte under tisdagen. Men väldigt lite av det som sägs i den är nytt. Mycket ser dessutom ut som en önskelista från samma näringsliv som sitter med i kommissionen. Men det betyder inte att det är fel saker som föreslås. 

Det som behandlas är hur de mest trafikerade vägarna i Sverige ska elektrifieras. Och tydligast är behovet av en välutbyggd laddinfrastruktur, i huvudsak snabbladdningsplatser längs med större vägar. Både för lättare och tyngre transporter. Samtidigt görs det även klart att det finns osäkerheter om i vilken takt det behöver byggas ut. Hur många av fordonen kommer att vara laddhybrider? Hur snabbt kan sådana bilar laddas? I vilket tempo kan bilflottan ställas om från bensin och diesel till el?

Sett till bilbranschens höga ambitioner i omställningen och det allvarliga klimatläget finns det skäl att hålla takten hög.

Därför är den kartläggning av elnät och transportmönster som kommissionen initierat en bra start. E.On, Vattenfall, Scania, Volvo och de andra aktörerna som är med i genomlysningen kan göra klart var laddningspunkter kan och bör etableras för att bäst möta de tyngre transporternas behov. Där det ännu inte är aktuellt, men i framtiden kan bli, bör planer börja läggas och mark förberedas. 

Hur man bör gå vidare med elvägar är en svårare sak. Behovet av ledningar i luften eller laddningsspår i vägen är oklart och beroende på hur kraftfulla elbatterierna till lastbilar kan bli. Hur långt kommer ellastbilarna att kunna köra utan att behöva laddas? Det tar även väldigt lång tid att få utrustningen på plats till elvägar. När de väl står klara bör de användas, inte väljas bort för andra laddsätt.

Samtidigt kräver större fordon större batterier. Begränsad tillgång på viktiga metaller kan öka behovet av att kunna ladda på väg. För de tunga transporter som kör samma sträcka ofta kan elvägar vara ett alternativ.

Kommissionens budskap är att inte stänga dörrar. Vilka tekniska lösningar som är bäst lämpade går inte att förutspå. Bland annat nämns vätgasen som ett framtida alternativ för tunga transporter. Samtidigt syns inte samma hållning när det kommer till biogasen. Inte någonstans nämns den som en dellösning på utsläppsproblemen. Fler beslutsfattare behöver se fördelarna i att ha fler än ett bränsleslag.

Avslutningsvis: politiker som vill se en elektrifiering av bilflottan bör inte bara prata om bilarna, utan även om varifrån elen ska komma. Fler elfordon, omställningen i stålindustri och en ökande befolkning kommer öka elbehovet. Det är en fråga många alldeles för ofta talar runt utan att ge klara svar på.