Människor kan känna sig otrygga även när det inte finns skäl för det. Det är viktigt att hålla i bakhuvudet när Polismyndigheten presenterar sina siffror över hur det står till med tryggheten i Katrineholm och Vingåker.
Siffrorna utgår ifrån polisens trygghetsundersökning. Det är en undersökning som görs vartannat år. De som deltar är utvalda för att spegla kommunernas demografi – ålder, kön, stadsdel. Denna gång var det 455 Vingåkersbor och 650 katrineholmare som deltog. De har fått svara på en rad frågor, bland annat huruvida de utsatts för fysiskt våld de senaste 12 månaderna, om de tycker att bilar kör för fort i kommunen och om de uppfattar det som om polisen bryr sig om lokala problem.
Beroende på hur stor andel av de svarande som instämmer i påståendet sätts ett indextal på mellan 0-6, där en lägre siffra indikerar att något är tryggare och en högre mer otryggt. Polisen kallar detta för "problemindex". Och för hela Katrineholm 2022 landade indexet på siffran 1,69. I Vingåker blev det 1,5. I Eskilstuna var motsvarande siffra 1,83.
Men precis som i Eskilstuna varierar trygghetskänslan inom kommunerna Vingåker och Katrineholm. På Vingåkersbygdens landsbygd känner sig invånare väsentligt tryggare än i tätorten. En tredjedel av de svarande från tätorten har upplevt bråkiga ungdomsgäng som stör ordningen, på landsbygden är det fem procent. Det motsvarar problemindex 4 och 0. Buskörandet verkar däremot mer utbrett – 60 procent i tätorten anger att bilarna kör för fort, på landsbygden är det 45 procent. Något vanligare är det också med nedskräpning i tätort än utanför.
Liknande mönster syns också i Katrineholms kommun. I Nävertorp och på Norr är det mer nedskräpning och skadegörelse än i övriga Katrineholms kommun. På Norr uppges det vara vanligare att stöta på någon som är berusad eller narkotikapåverkad. Ordningstörande ungdomsgäng upplevs också vara vanligare i denna kommundel än i andra.
Den här sortens undersökningar ger en bild av hur människor känner. Inte nödvändigtvis var brotten faktiskt sker – denna skillnad behöver folk bli bättre på att skilja på. Människors uppfattning färgas av händelser också i andra städer. Det klargör Ted Bäck, kommunpolis i Vingåker, Katrineholm och Flen i tidningen. Skjutningar i Eskilstuna eller Stockholm kan påverka människors känsla av trygghet också i vår del av Sörmland.
Därför behöver den här sortens siffror kompletteras med var de faktiska brotten sker (för Katrineholms kommun har tidningen gjort en bra översikt). Därefter behöver polisen prioritera resurser och politiker fundera på vad de kan göra för att stat och kommun drar i samma brottsbekämpande riktning. Pengar till socialtjänst, skattemedel till polisorganisationen och sund alkoholpolitik kan göra mycket nytta.
Sedan har vi detta med förväntningar. Politiker och myndigheter kan arbeta för att minska riskerna för att utsättas för våld och andra sorters brottslighet. Men den kan inte helt utraderas.