Katrineholmarna ska få supa senare på krogen. Det beslutade socialnämnden häromveckan.
Så är det förstås inte formulerat. Nämnden har uppdaterat de gamla riktlinjerna för alkoholservering som löpte ut i somras. Och det heter att man lyssnat in krögarnas önskemål.
Tidigare har reglerna för utskänkning inomhus fått ske fram till klockan 01.00 på fredagar, lördagar, helgdagar och dagar före helgdagar. Nu ska reglerna istället gälla fram till 02.00. Servering utomhus har även det utökas med en timme, till midnatt. Reglerna börjar gälla vid årsskiftet.
Martin Edgélius (M), ordförande för beslutande nämnd, hoppas att de nya reglerna ska göra Katrineholms centrum mer levande och attraktivt. Och att serveringen av alkohol kan ske i trygga och bra miljöer med ansvarstagande krögare.
Varför skulle senare suparnätter göra Katrineholms centrum mer attraktivt?
Under de där extra 60 minuterna kommer det ju inte direkt säljas mycket mer mat. Inte alla krogar har gjort försupning till affärsidé men det är mer sprit, starköl, vin som kommer att krängas. Visst är det så att det kan innebär ytterligare en timme med folk på stan. Men vad är det som är "levande" med uppdruckna öl- och snapsglas? Och för vem är det attraktivt? Sent och fylla betyder inte nödvändigtvis åtråvärt eller lockande.
Senare stängning kan innebära att gästerna lämnar krogen inte direkt vid stängning utan mer spritt – färre berusade skulle då behöva omhändertas eller hanteras av polis eller ordningsvakt. Det får man emellanåt höra från förespråkare av fler nattliga dryckestimmar. Men är det verkligen sannolikt att fler tömda glas och högre promillehalt skulle leda till färre våldsbrott?
Utskänkning senare på natten leder snabbt till längre och hårdare drickande med försämrat omdöme som följd. Det innebär fler och fullare kunder som kan bråka och stöka – inte nödvändigtvis på krogen. Det är på vägen hem eller hemma hos anhöriga som man kan se den andra sidan av detta nattliv. Skadegörelse, men också många olyckor, våldsbrott och sexuella övergrepp kan spåras till drickande.
Servering fram till 02.00 behöver inte innebära att våldsbrotten skulle öka kraftigt efter årsskiftet. Men socialnämnden borde allra helst tänka om redan nu. Och ska politikerna prompt genomföra detta måste det göras med försiktighet. Följ utvecklingen noggrant, förminska inte risker eller faror, utvärdera – agera!
Alkoholpolitik behöver dessutom ses i ett bredare perspektiv. Alkoholens konsekvenser – sociala och medicinska skador, ökade risker för allehanda sjukdomar och cancer, fallolyckor – innebär kostnader för sjukvård och socialförsäkringar.
Och när det dricks mer försämras folks förmåga att jobba – bakfyllesjukskrivningarna kan exempelvis öka. Sådant påverkar det lokala näringslivet produktivitet negativt och i förlängningen slår det mot pengaflöde och konkurrenskraft. Dessa samhällsekonomiska förluster glöms alldeles för ofta bort i debatten. Senare alkoholservering borde därför inte vara särskilt populärt i hela näringslivet.
Timmarna för berusning behöver knappast bli fler.