För att veta om något funkar bör det prövas och utvärderas. Det gäller också brottsförebyggande arbete.
2017 var ett mörkt år med extremt mycket gängrelaterade skjutningar i Malmö. Politiker pratade om tuffare tag, längre straff och fler polisbefogenheter. Och sådant kan ha effekt, men få diskuterade arbetssätt och metoder. Så är det också i dag.
Vad kan polisen och andra myndigheter göra med redan existerande lagar och resurser för att få stopp på skjutningar och annat grovt gängvåld?
Ett exempel som ledarsidan tidigare tagit upp är pilotprojektet ”Sluta skjut”. Det sjösattes i Malmö hösten 2018. Metoden som används i projektet är internationellt erkänd och vetenskapligt prövad kallad gruppvåldsintervention (GVI). Arbetssättet har använts i flera amerikanska städer med goda resultatet. Exakta metoder varierar och anpassas efter stadens förutsättningar.
Huvudspåret är att polisen gör klart att de kriminella gäng som använder sig av grovt våld eller skjuter kommer drabbas av särskilt tuffa polisinsatser. Det ska inte löna sig att vara den gänggrupp som skjuter, skadar och dödar mest. Samtidigt ska socialtjänst erbjuda en tydlig väg ut ur ett brottsligt liv för dem som vill det.
I Malmö har man också använt sig av vittnesmål från människor som själva, eller anhöriga till dem, som drabbats av gängvåldet. Tanken är att gängmedlemmarna ska se konsekvenserna av sitt sätt att leva.
En projektutvärdering av kriminologer på Malmö universitet visar tecken på att Sluta skjut har gett effekt: skjutningarna har gått ner. I november förra året berättade Malmö stad att det är fler kriminella som deltar i kommunens avhopparverksamheten än åren innan.
Men forskarna är försiktiga med att dra några långtgående slutsatser. De utesluter inte att Sluta skjut har haft effekt, men kan inte säga det säkert. Flera faktorer kan ha spelat roll för det positiva resultatet.
Antalet skjutningar kan variera kraftigt från månad till månad och projektet startade när det redan fanns en nedåtgående trend i Malmö sedan 2017. Vad som är skälet till nedgången innan projektet är oklart, men traditionellt polisarbete kan mycket väl ligga bakom.
Också Polisens operation Rimfrost som innebar många beslag av vapen, sprängmedel och narkotika kan ha haft betydelse.
Oavsett anledning ser det bättre ut. Tittar man på siffrorna från Polisregion Syd, där Malmö står för det mesta av våldet, syns en klar nedgång sedan 2017. Då var det 95 skjutningar och 10 döda. För 2020 är det 51 och 6.
Därför är det lovande att projektet i Malmö förlängs med ytterligare tre år. Att förebygga brott är ett långsiktigt och mödosamt jobb som kräver tid och engagemang. Till exempel kan det ta lång tid att få människor att hoppa av brottets bana. Forskare och beslutsfattare behöver därför följa detta noggrant.