Inte sällan möts gruvplaner med motstånd från en eller flera delar av miljörörelsen. Anledningarna varierar. Men det finns skäl till försiktighet när gruvor ska öppnas. Även med rätt teknik, kunskap och vilja påverkas miljö och djurliv. Sköts utvinningen illa kan det bli stora negativa miljökonsekvenser.
Men att vara försiktig och noggrann får inte innebära stopp alltid och överallt.
Viktiga naturvärden och kulturarv måste vägas mot den samhällsnytta nya gruvor kan innebära: jobb och viktiga råvaror. Samtidigt ska gruvbolag som önskar utvinna dessa råvaror ha både nog med pengar och teknisk kompetens för att minska de negativa effekterna på omgivningen. Kostnaden för uppstädning bör inte falla på skattebetalarna. Markägare ska också få skälig ersättning för skador på marken.
Fossilberoendet måste brytas. En del transporter kommer att ställas om till biobränsle, men många fler lär ha elmotor. För att elbilarna ska köra behövs en del metaller och mineraler till batterierna. Blir det brist på dessa hotas klimatmålen, konstaterade EU-kommissionen förra året (SR 3/9). I detta arbete behövs fler gruvor.
Vart tredje år släpper EU-kommissionen en lista på vilka mineraler och metaller som bedöms viktiga för medlemsländernas välstånd. För 2020 var det 30 råvaror, tio fler än 2014. På listan letade bland annat strontium, som används i elbilar, och litium som behövs i uppladdningsbara batterier, sig in. I Sverige finns kända fyndigheter av kritiska råvaror som grafit, kobolt och volfram.
Men fyndigheterna av dessa kritiska råvaror är begränsade hos EU-länderna och deras mer pålitliga handelspartners. Nästan 60 procent av världens kobolt, som bland annat används i batterier och olika legeringar, kommer från Kongo-Kinshasa. Flera andra utpekade ämnen finns i Kina. Till exempel magnesium, volfram och några sällsynta jordartsmetaller.
Hittar Sverige och andra EU-stater dessa metaller är det bra. Men också återanvändning och återvinning av elektronik där dessa ämnen används kan ha betydelse. De kan minska de totala utsläppen av växthusgaser. EU:s beroende av tvivelaktiga mineralleverantörer, rysk gas och shejkers olja kan också bli mindre. Men resurserna ligger där de ligger och behovet av import lär kvarstå.
Tidigare i veckan rapporterade Sveriges Radio (4/1) att intresset för att leta mineraler i Sverige varit väldigt lågt förra året. En del förklaras av pandemin. Utländska provtagare har inte kunnat resa hit.
Men det sjunkande intresset är inget nytt. Antalet sökta prospekteringtillstånd har minskat de senaste tre åren. Enligt den svenska gruvnäringens branschorganisation Svemin är anledningen att tiden från ansökan till gruva är för lång. Det avskräcker från investeringar. För att lösa det föreslås bland annat mer teknisk kompetens och pengar till mark - och miljödomstolarna. Sådana förslag kan göra skillnad med förkortade överklagandeprocesser. Samtidigt är det viktigt att inte miljö och kulturarv åsidosätts lättvindigt för att korta ledtiderna.
Gruvorna behövs för klimatomställningen. De miljövänner som inte inser detta riskerar att motarbeta mycket viktiga delar av miljöpolitiken.