På kort tid har det skett flera viltolyckor i Sörmland, som tidningen rapporterat om. Det är vanligt med denna sorts trafikolyckor under senhösten. Mörker och sämre väglag ger inte goda körförutsättningar. Därför är det bra att de flesta förarna är mer uppmärksamma den här tiden på året. Men mönstret finns där: viltolyckorna är fler under de mörka månaderna.
Kollisionerna är spridda över länet. I vår del av Sörmland inträffade några smällar på riksväg 56 vid Floda, 591:an vid Vingåker och riksväg 53 i Flen. I de norra länsdelarna var det länsvägarna 980 och 983 vid Strängnäs och Mariefred som drabbades. Förarna ska inte ha blivit allvarligt skadade, om ens alls. Om de är skakade av det som hänt är det begripligt – hjortar, älgar och vildsvin är inte små djur att köra in i.
Det är också allvarligt att det blir vanligare med den här sortens olyckor. Enligt siffror från Nationella viltolycksrådet har antalet viltolyckor i Sörmland ökat kraftigt det senaste årtiondet. 2010 var det 1 988 stycken och förra året var det 3 605. Samma trend syns på riksnivå. Hade inte bilar och vägar blivit säkrare hade siffrorna antagligen varit ännu högre.
En av orsakerna till de högre siffrorna i dag är stadsutveckling. När stadsdelar breder ut sig och det byggs mer kommer djur och människor varandra närmare. Då ökar också risken för att djur träffas av bil eller annat färdmedel.
Därför måste också trafikpolitiken hänga med. På en del ställen kan viltstängsel öka säkerheten. Men att stängsla in alla vägar är inte bara besvärligt och dyrt. Det kan störa djurens livsmönster och leda till oförutsägbara och oreparerbara skador på djur- och naturliv.
I kombination med djurpassager av olika sort skulle stängsel kunna leda djur över vägarna säkrare – utan att trafik och människor störs eller skadas. Samtidigt är det ofta dyra konstruktioner. Helst ska det nog inte byggas passager än där det är mycket djur i rörelse. Olika former av varningssystem när djur närmar sig vägen skulle också kunna vara en klok investering. Det gör också stor skillnad om bilisterna håller ögonen på vägen i stället för mobilen.
Sedan har vi detta med djurpopulationerna. Fler djur, särskilt då dovhjort eller vildsvin, innebär fler viltolyckor – men de orsakar också skador på jord- och skogsbruk. Stammarna av rådjur, vildsvin och dovhjort har blivit för stora och måste minska. Även jägarförbunden behöver komma till denna insikt och inte muttra när hårdare regler om utfodring av vilt diskuteras. Bäst vore det om utfodring av vildsvin skulle fasas ut.
En del jägare och markägare som tjänar några kronor på jakten kan kanske tycka detta är tråkigt. Men deras intressen eller kulturutövning måste vägas mot de stora skador djuren orsakar på grödor och trafik.