EU har rätt att strypa pengakranen till länder som nedmonterar sin rättsstat och förskingrar EU-medel. Det slogs fast av Europeiska unionens domstol på onsdagen. Det är ett välkommet besked. EU ska inte vara en bankomat för de som urholkar domstolars oberoende och rensar ut fria medier.

Men regeringarna i Polen och Ungern tycker annorlunda. Den rättsstatsmekanism som parlamentet och ministerrådet kom överens om 2020 vill de ogiltigförklara. Deras åsikt är att den nya regeln bryter mot EU-fördraget.

EU-domstolen håller inte med. I ett pressmeddelande lyfter domstolen artikel 2 i EU-fördraget som skäl till att säga nej till Ungern och Polen. Där görs det bland annat klart att medlemsländerna ska respektera demokrati, rättsstaten och minoriteters rättigheter. Domstolen menar att de länder som vid inträde uppfyllde dessa krav, och andra, ska inte kunna strunta i dem senare. Det måste därför finnas verktyg som kan användas mot de länder som bryter med dessa principer eller förskingrar EU-medel.

Påståendet att unionen överskridit sina befogenheter stämmer inte.

Skyddsmekanismen är välbehövlig. EU har länge saknat verktyg att markera mot den auktoritära utveckling som skett i en del medlemsländer. Ungern är en av dessa. Där ser vi hur domstolars oberoende undergrävs. Vänner och familj till premiärminister Viktor Orbán skyddas mot åtal och utredningar av korruption och annan brottslighet. Fria medier har pressats undan. Dessutom avslöjades det förra året att ungersk polis eller säkerhetstjänst verkar ha använt sig av ett avancerat spionprogram för att hacka flera journalisters telefoner. Även Polen har tagit betydande kliv bort från rättsstatlighet.

Samtidigt som de båda länderna inte missar ett tillfälle att svära över Bryssel är de stora nettomottagare av EU-medel. De vill fortsätta kunna plocka ut pengar utan att leva enligt samma demokratiregler som andra EU-stater.

Visserligen finns det en risk att Polens och Ungerns regeringar kommer försöka utnyttja allt detta för att vinna inrikespolitiska poäng och stärka sina positioner. Det ungerska parlamentsvalet är mindre än två månader bort, det polska först nästa år. Men skulle väsentliga delar av EU-bidrag och pengar från återstartspaketet frysas skulle det slå hårt mot ländernas ekonomier. Ansvaret för det ligger helt på dessa regeringar.