Vi har ett vaccin! Denna gång är det inte frågan om ett mot covid-19. Det är mot malaria.
Varje år skördar sjukdomen många liv över hela världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dog över 400 000 av Malaria 2019. Omkring 67 procent av dessa var barn under fem år. Särskilt drabbade är länderna söder om Sahara. Malariasjukan är en av världens verkligt stora utmaningar som bör påkalla mycket internationellt engagemang. Att det nu finns ett effektivt vaccin mot sjukdomen är därför en särskilt god nyhet.
Vaccinet från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline (GSK) är ett resultat av omkring tre årtionden av forskning och används sedan par år i viss utsträckning i flera afrikanska länder. 2015 uttalade sig Europeiska läkemedelsverket gott om vaccinets effektivitet. WHO har däremot varit mer restriktiv i att ge det sitt godkännande för bred användning. Men i veckan ändrade organisationen sin inställning och gav tummen upp. Nu rekommenderar WHO vaccinet till barn äldre än fem månader som bor i afrikanska länder söder om Sahara.
Bakgrunden till det förändrade ställningstagandet är de positiva resultat som setts i studier av vaccinationerna i Ghana, Kenya och Malawi. I dem har forskare sett att sjukhusinläggning och dödsfall minskat kraftigt bland små barn som både vaccinerats och fått antimalariamedicin före regnsäsong.
Länder som är särskilt drabbade av malaria behöver därför skala upp eller börja erbjuda denna behandling. På en del håll kan tungrodda vårdapparater och resursbrist utgöra hinder. Det är problem som måste lösas oavsett när och hur malariavaccinationer drar igång.
Frågan är vad rikare länder nu tänker göra för att malariavaccinationerna ska få verkligt genomslag. Vaccinets utvecklare GSK har gjort utfästelser om att leverera 1,5 miljoner doser årligen, mot att mottagarländerna betalar fem procent av produktionskostnaderna. Det kommer rädda många liv. Men frågan är hur snabbt produktionen kan bli storskalig och hur mycket vaccin de malariadrabbade länderna har råd till.
Stater som ger bistånd till dessa länder kan behöva vika delar av anslaget till malariavaccininköp. Detta utan att andra metoder som de senaste 15 åren visat sig effektiva förlorar allt för mycket stöd. Pengar till insektsnät och malariamedicin kommer också i fortsättningen behövas som komplement, i alla fall tills många fler vaccinerats. För Sveriges del handlar det om bidragen till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria.
Malaria är också en klimatfråga. Högre temperaturer och förändringar i regnmönster innebär att platser som tidigare inte haft mycket av de infekterade myggen har det nu. Det inskärper behovet av en effektiv klimatpolitik.