Allmänhetens insyn i skolorna är olika god. Offentlighetsprincipen gäller för kommunägda skolor, men inte i fristående skolor. Det innebär att mediers och medborgares tillgång på uppgifter och handlingar från dessa aktörer är kraftigt begränsade. Oavsett om det gäller skolor som ägs av föreningar, samfund eller aktiebolag. Detta trots att de är skattefinansierade och står i allmänhetens tjänst.
Denna brist på öppenhet i friskolorna har debatterats i åratal. Det är inte bara demokratiskt besvärligt. Öppenheten är viktig för att medborgarna ska veta vad de finansierar, utan kan även försvåra för föräldrar när de beslutar om vilka skolor deras barn ska gå på.
Det räcker inte att betyg och en del annat är tillgängligt för medborgarna. Inte heller ska det vara svårare att granska fristående Kunskapsskolan än kommunala Järvenskolan i Katrineholm.
Men att införa offentlighetsprincipen har visat sig vara tämligen besvärligt. Bland annat har en del intressen från friskolesektorn satt sig på tvären. Enligt dem skulle en sådan ordning innebära kraftigt ökad arbetsbörda för små aktörer, som saknar ekonomiska muskler för att hantera kraven som uppstår om principen även skulle gälla dem.
En del partier har lyssnat på dessa röster och har tidigare fördömt idén om offentlighetsprincipen i fristående skolor som ogenomförbar eller till och med skadlig för de små friskolorna. Men det är inte säkert att alla små friskolor skulle tyngas ned så mycket som påståtts. Även bland de små friskolorna varierar förmågorna och inställningen till förslaget.
Det har dock varit talande hur det främst varit stora skolkoncerner som satt sig emot förslaget. De mindre ideella friskolornas intresseorganisationer har välkomnat öppenheten. Där Friskolornas Riksförbund varnat högljutt har i stället Sveriges idéburna friskolor föreslagit att delar av skolpengen kan öronmärkas till sådan administration.
Alternativen till offentlighetsprincipen har också diskuterats. Regeringen med SD har bland annat föreslagit en halvtaskig och krånglig "insynsprincip". Förslaget kommer närmast från Friskolornas riksförbund och skulle förvisso ökat öppenheten en del. Men det skulle också innebära en lagstiftning som går på tvärs med offentlighetsprincipens anda där utgångsläget är att alla handlingar ska vara tillgängliga till allmänheten, om det inte bryter mot sekretessregler. I stället skulle det behöva upprättas långa listor på vilka uppgifter, dokument och handlingar som ska vara offentliga. Även sådant skulle kräva mycket administration att hantera.
Men nu finns ett nytt förslag på bordet. Offentlighetsprincipen föreslås gälla för samtliga friskolor, men det ska finnas lättnader för huvudmän som bara äger en eller två skolor. Det skulle exempelvis vara Österåkerbygdens friskola i Vingåkers kommun. De skulle inte avkrävas samma snabba service vid utlämnande av uppgifter och inte lika hårda krav vad gäller arkivering. Huvudmän med ansvar för fler skolor, exempelvis Kunskapsskolan i Katrineholm eller Internationella skolan i Eskilstuna, skulle i praktiken likställas med myndigheter.
På många sätt vore det bäst att få igenom en rak offentlighetsprincip inom hela skolan. Men utifall den vägen blockeras av särintressen eller politisk ovilja kan det nya förslaget vara en politiskt framkomlig väg som dessutom möter upp vissa små friskolors behov. Juridiska kryphål och krångligheter kan behöva rätas ut – men det kan fungera.