I förra veckan publicerades resultaten i den senaste Pirls-studien som mäter tioåringars läsförståelse. Studien som genomförs vart femte år i OECD-länderna visar att läsförståelsen försämrats mellan 2016 och 2021. De svenska elevernas resultat ligger ändå över genomsnittet i OECD. Det beror på att många av de övriga länderna också fått sämre resultat.
Gräver man djupare i den svenska statistiken träder en annan bild fram. Eleverna kan, vilket ledarsidans gästkrönikör Karl Rydå konstaterar, delas in i två grupper: de som har svenska som modersmål och de som inte har det (krönika publicerad på webben 20/5). Elever, som bara pratar svenska hemma får bäst resultat av alla undersökta länder. Den försämring som man ser härrör sig från de elever som inte alltid pratar svenska hemma.
Pirls-studiens resultat är ett av många bevis på att den svenska skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga dess skyldighet att ge alla elever lika goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven.
Läsförståelsen är en grundförutsättning för att klara skolans kunskapsmål i alla ämnen. Det går helt enkelt inte att lära sig allt man behöver om man inte förstår det man läser.
Därför skickar Pirls-studien en tydlig signal till skolan att satsa mer på barns läsning och läsförståelse.
Men då krävs det att det finns något att läsa.
I förra veckan presenterades även biblioteksstatistiken för 2022. Året inleddes med pandemirestriktioner, men när de togs bort hittade många personer tillbaka till biblioteken igen. Totalt gjordes 63 miljoner besök på de offentligt finansierade biblioteken, vilket är en ökning med 52 procent jämfört med 2021.
Även antalet personer som gjort minst ett aktivt lån på biblioteken ökar och uppgick till drygt 3,5 miljoner personer. 24 procent av dem är under 18 år.
Under 2022 blev även skolbiblioteken lite fler. Det är glädjande, även om det inte är nog. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Men under 2022 hade knappt hälften (48 procent) av alla elever antingen tillgång till ett bibliotek som är bemannat minst på halvtid, eller till ett så kallat integrerat skolbibliotek som är del i ett folkbibliotek. På skolbiblioteken finns i genomsnitt 20 böcker per elev.
Ska den svenska skolan bli mer likvärdig behöver fler elever kunna ta till sig och förstå de texter de läser. Det kräver både engagerade lärare och lättillgängliga bibliotek med många böcker.