Elprisstödet straffar dem som snålar på elen

Det tar tid att bygga ut kraftnäten och öka elproduktionen i hela landet. Vi behöver därför ställa in oss på att elpriserna kommer att vara höga under flera år. Med regeringens finansieringsmodell för elstödet kommer det ta ännu längre tid att få tillräckligt med el i hela landet.

Det tar tid att bygga ut kraftnäten och öka elproduktionen i hela landet. Vi behöver därför ställa in oss på att elpriserna kommer att vara höga under flera år. Med regeringens finansieringsmodell för elstödet kommer det ta ännu längre tid att få tillräckligt med el i hela landet.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-10-30 12:12
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Den politik som regeringen vill föra kräver budgetdisciplin konstaterade statsminister Ulf Kristersson (M) under riksdagens partiledardebatt i förra veckan. Han har tidigare lovat att den nya regeringen inte ska föra en politik som eldar på inflationen. 

Men att leva som man lär är inte alltid så lätt i praktiken.

I torsdags meddelade regeringen att det införs ett elstöd på 55 miljarder kronor om Energimarknadsinspektionen godkänner den ansökan som skickats in.

Kostnaden för stödet kan jämföras med det reformutrymme på 30 miljarder kronor som finns för att få ihop hela budgeten. Skattesänkningar och satsningar i budgeten som går utöver reformutrymmet ska vara finansierade. 

Pengarna till elstödet hittades redan av S-regeringen. I augusti gav den Svenska kraftnät i uppdrag att utforma en modell för att använda intäkter från de så kallade kapacitetsavgifterna. 

I dag beror de höga elpriserna till stor del på bristande kapacitetsöverföring mellan landets norra och södra del. Det vill säga att efterfrågan på el överstiger möjligheten att överföra tillräckligt med ström i kraftnäten. Nu väljer alltså regeringen att använda de pengar som långsiktigt skulle kunna råda bot på problemet för att betala ut ett kortsiktigt bidrag. 

Nio dagar innan valet lovade M, KD, L och SD att ett högkostnadsskydd för elen skulle vara på plats redan den 1 november. Tiden var det enda skarpa löftet, de fyra partierna hade inte enats om hur skyddet skulle utformas. 

Nu finns det ett förslag från Svenska kraftnät, men inget besked om när det ska införas. 

Det går dock på goda grunder att ifrågasätta hur själva stödet är konstruerat. De omfattar inte alla elkunder, utan endast dem som bor i elområde tre och fyra (Sörmland tillhör område tre). Det är visserligen vi som bor i dessa områden som får betala mest för elen. Men valet att begränsa stödet till södra halvan av Sverige skickar samtidigt en tydlig signal om att landet kan delas upp i ett vi och dem. Att regeringsföreträdarnas och SD:s fina ord om ett land som ska hålla ihop inte var värt så mycket när det väl kom till kritan. 

Stödet kommer att betalas ut till användare i ett elområde som haft ett högre medelpris än 75 öre per kilowattimme på elbörsen under en 12-månadersperiod. I dag är det användarna i område tre och fyra. 

Begränsningen av stödet ter sig därför som ett onödigt misstag. Det hade inte kostat mer om skyddet omfattat alla användare.

Elstödet har också utformats så att den som gör åt mest el får mest pengar tillbaka. Den som väljer att värma upp sin pool gynnas alltså mer än den som sänker inomhustemperaturen för att ha råd att betala räkningen. Även detta skickar märkliga signaler till befolkningen.

De som slösar med elen gynnas, vilket bidrar till risken att inflationen ökar. Det vill säga motsatsen till den strama finanspolitik som regeringen utlovat. Regeringen borde därför ha valt bort Svenska kraftnäts förslag och tagit fram en ny och bättre lösning.