Vinterns höga elräkningar blev en chock för många hushåll som varit vana vid betydligt lägre kostnader. För att kompensera de drabbade hushållen har regeringen utlovat ett elprisstöd. Det är generellt en dålig idé. Att kompensera hushåll för ökade boendekostnader är dyr och godtycklig politik som också öppnar för nya sådana krav längre fram. Men även den som tycker motsatsen måste ha problem med stödets utformning.
Syftet var att det skulle hjälpa de hushåll som drabbats värst av de höga elpriserna. Men ju mer detaljerna kring förslaget har klarnat, desto tydligare har det också blivit exakt hur trubbigt utformat stödet är. Det betalas ut efter förbrukad el, inte efter den faktiska kostnaden. Det innebär att villaägare i norr som haft låga elräkningar kan få gratis el eller till och med negativa elräkningar med regeringens stöd (SvD 24/1).
Men stödet är ingen långsiktig lösning. Elpriset kommer sannolikt vara högt under vintrarna i flera år framöver. En del politiska partier har lyft fram ökad elproduktion genom utbyggd vindkraft eller nya kärnkraftverk som lösningen. Men även om utökad energiproduktion är viktigt för att säkerställa framtidens energibehov så genomförs det inte i en handvändning. En viktig pusselbit i att minska hushållens sårbarhet mot skiftande elpriser måste därför vara att investera i energieffektiviserande åtgärder.
Trots att befolkningen har ökat med drygt 1,6 miljoner sedan 1990 har Sveriges energianvändning gått ner under samma period. En av anledningarna är att moderna byggnader och industrier är mycket mer energieffektiva än äldre. Alldeles för många äldre byggnader kräver mer energi än vad som egentligen skulle behövas för att värma upp dem. Enligt Installatörsföretagen (1/10 -21) skulle tre av fyra flerbostadshus som är i behov av renovering kunna halvera sin energianvändning med energieffektiviserande insatser.
I rapporten Grön Logik (7/12 -21) från hållbarhetskonsulten Anthesis räknar rapportförfattarna med att insatser inte bara skulle vara lönsamma för privatpersoner, utan också samhällsekonomiskt. Att använda energi mer effektivt skulle kunna bespara samhället kostnader om cirka 180 miljarder på tio år.
I stället för att överanvända el för att värma upp hus kan vi exempelvis använda den elen för att elektrifiera fordonsflottan och industrierna. Det finns en bred politisk konsensus om att effektiviseringar är viktiga, men de glöms ofta bort i debatten. Att Centerpartiet föreslår en ny energiöverenskommelse (Aftonbladet 24/1) med konkreta åtgärder för energieffektiviseringar är därför mer än välkommet.
Att många hushåll behövde hjälp med att hantera vinterns höga elkostnader råder det ingen tvekan om. Men regeringen borde ha sett över utformningen för elprisstödet både en och två gånger. Nu gäller det att inte göra om samma misstag till nästa vinter.
Att satsa på energieffektivisering vore positivt både för plånboken, statskassan och klimatet.