I tuffare tider krävs uthållighet och fasthet. Det gäller för politiker och det gäller för medborgare.

Krig i Europa har inte bara konsekvenser för europeiska länders, och andra staters, säkerhetspolitik. Det ger även efterverkningar i deras ekonomier. Hur sådant sedan kan utspela sig är inte alltid så klart innan det väl sker.

I efterhand är det däremot lättare att se utvecklingen. Det ryska anfallskriget mot Ukraina har fått effekter på en rad marknader. Sanktionerna mot Ryssland har påverkar också de europeiska ekonomierna, även den svenska. Maten är dyrare nu än vid årets början. Samtidigt bör det tilläggas att en del prisökningar skedde redan innan den 24 februari.

Den snabba prisutveckling på mat vi sett de senaste månaderna verkar dock ha stannat av. Enligt siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) ser det ut som om priserna på spannmål, en del mjölkprodukter och vegetabiliska oljor fallit något i juli – även om nivån är fortsatt hög.

Prisutvecklingen kan göra det nödvändigt med justeringar och anpassningar av kommunala matmenyer, till äldreboenden och i skolbespisning – utan att näringsinnehållet därför förändras.

För privata hushållsbudgetar gäller egentligen samma sak. Fördyrad el, i synnerhet i södra Sverige, förstärker behovet att dra åt svångremmen och att hitta sätt att spara pengar. De allra flesta hushåll kan helt enkelt förändra sina konsumtionsmönster.

Till bilden hör de senaste årtiondenas reallöneökningar – även om det finns de som inte tagit del av denna positiva utveckling, samtidigt som att andra vunnit mycket på den. Men den generella bilden är att fler helt enkelt lever ett rikare liv i dag än förr.

De pengar som fram tills nyligen lagts på sådant som kunnat undvaras kan nu behövas läggas på det som är nödvändigt – som mat och el. Det som många sett som guldkant på sin tillvaro kan behövas skjutas på framtiden. Medborgare och politiker som tror att den sortens uppoffringar inte kommer behövas får tänka om – det gäller även när det gäller klimatfrågans följdverkningar.

Samtidigt finns de som drabbas hårdare, vilket vi sett både i vår egen tidning och i andra medier. Bland annat har Stadsmissionen i Eskilstuna märkt att intresset för deras matstöd ökat kraftigt. Antalet barn och familjer som organisationen hjälpt på detta vis har blivit fler på tämligen kort tid. Allvaret i situationen för dessa familjer ska inte underskattas – samtidigt kan det finnas en mängd saker som ligger bakom deras behov av sådant stöd, där dyrare mat är en av flera. 

Politiker som gärna annars pratar om flyktingar i Sverige verkar dock i fråga om prisökningarna ha glömt just dessa. Dagersättningen till asylsökande har varit oförändrad sedan mitten av 90-talet. Som mest får de 71 kronor om dagen från Migrationsverket.

De beslutsfattare som länge ignorerat denna urholkning har skäl att förklara: Vad räcker så lite pengar till?