Särbehandlar svenska staten it-jättar, som Facebook och Amazon, baserat på överoptimistiska jobbkalkyler?
Det är tesen i en artikel som Aftonbladet publicerade häromdagen. Frågan är intressant, inte minst för Sörmland, i och med Amazons etablering i Kjula. Men håller tesen?
Här får man skilja på olika saker. I fråga om pengar lyfter Aftonbladet fram dels det investeringsstöd som Facebook fick för att bygga serverhallar i Luleå, dels den reducerade elskatten som datorhallar betalar.
När det gäller skatten finns en lång historia. Sedan många år får bland annat tillverkningsindustrin betala en lägre elskatt – 0,5 öre per kilowattimme, jämfört med 35,3 öre plus moms för de flesta andra elkunder. Argumentet har varit att dessa verksamheter är elintensiva och utsatta för internationell konkurrens.
En statlig utredning från 2015 (SOU 2015:87) föreslog att samma lägre skattesats skulle omfatta de likaså elintensiva datorhallarna. Utredningen beskrev en nära framtid med kraftig tillväxt av den typen av anläggningar, med betydande investeringar och möjligheter till nya arbetstillfällen. Samtidigt påpekades att sysselsättningen i den här sektorn inte kan mäta sig med exempelvis gruvnäringen eller industrin, även om den kan ge ett positivt bidrag regionalt.
Poängen med skatterabatten är att konkurrensneutralitet kräver att olika sektorer beskattas olika. Eftersom företag med elintensiv drift drar nytta av de skattelättnader som finns i andra länder, behöver Sverige göra motsvarande anpassning.
Den lägre skatten för datorhallarna kan därför inte reduceras till en snäv jobbsatsning och än mindre till något krattande specifikt för Facebook eller Amazon. Den är i stället en del av en långvarig svensk skattepolitik för elintensiva och internationellt konkurrensutsatta branscher.
Med etableringsstödet är det en delvis annan historia. 140 miljoner skattekronor för att ett mycket rikt företag ska etablera sig i Luleå är anmärkningsvärt mycket pengar. Å andra sidan är statligt stöd på många miljoner inget ovanligt, särskilt för företag i Norrbotten. Investeringsstödet bör inte ställas mot Facebooks egna resurser, utan mot vad Sverige hade kunnat få för pengarna i stället.
Något uppenbart orimligt gynnande av it-jättarna är det svårt att se här. Konkurrensen snedvrids inte. Nyttan för Sverige kan inte heller räknas som antal nya jobb på kort sikt.
Men diskussionen är angelägen, om än inte på det sätt som Aftonbladet gör. Det är viktigt att politiker inte ger vare sig Facebook, Amazon eller något annat stort internationellt företag intrycket att företagen kan räkna med positiv särbehandling.