Att vara nedstämd, stressad och orolig hör livet till. Ibland är det en effekt av höga förväntningar på framgång och prestation. I andra fall en följd av dålig arbetsmiljö, där det kanske saknas balans mellan jobb och ledighet. 

Det kan också handla om plötsliga dödsfall i familjen. Separationer och arbetslöshet kan leda till försämrat mående. Många är också oroliga för att smittas eller smitta andra med corona.

Också unga och barn påverkas av sådant.

I våras valde många europeiska länder hårda nedstängningar av skolor för att försöka minska smittspridningen. Från svenskt håll har det främst handlat om att gå från klassrumslektioner till fjärrstudier, i huvudsak i gymnasieskolor och högskolor. Sådana beslut om högstadiet kan kanske minska smittan, men ska inte tas lättvindigt. 

Från olika håll har det varnats att unga riskerar att må sämre, med ökad risk för psykisk ohälsa, när pandemin blir mer långdragen. Distansstudier kan bland annat göra det svårare för lärare och övrig skolpersonal att upptäcka elever som mår dåligt.

Alla trivs inte i skolan. Mobbing och trakasserier förekommer. Men för många unga är det fortfarande en plats där det inte bara pluggas. Skolan är också en plats där många söker sin identitet och knyter vänskapsband. Sådant är också viktigt. När ungdomars tillgång till skolan begränsas, berövas de detta för en tid. Det underlättar inte heller att många aktiviteter utanför hem och skola är nedstängda.

Samtidigt kan vissa elever nå bättre studieresultat vid hemstudier än i klassrummet. För de ungdomar som kanske tidigare skolkat har trösklarna för att delta i skolan blivit lägre. Det kan vara bra, men säger inget om kvaliteten på studieresultaten. Inte heller bor alla så att de kan få studiero. 

Vart tredje år skickar Region Sörmland ut enkäten ”Liv och hälsa ung” till länets elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet. Där får ungdomar svara på frågor om vanor, mående och familj. I förra veckan gick det att läsa i tidningen hur Sanna Tiikkaja, strateg vid välfärd och folkhälsa hos Region Sörmland, inte var positiv till resultaten från enkäten. Kurvorna för tonåringarnas hälsa pekar åt helt fel håll, och har gjort det ett tag. Många unga sörmlänningar mår sämre än tidigare årskullar.

Bland annat har andelen elever som har svårt att somna ökat i samtliga årskurser sedan 2008. Värst är det för tjejerna. 2008 hade var fjärde tjej svårt att somna, 2020 var tredje. För killarna är motsvarande siffror nästan var femte och var fjärde. Också andelen som känner sig stressad och orolig har ökat. Andelen elever som anger att de mår bra har sjunkit.

Det minskade alkoholbruket bland unga är bra, men när det gäller narkotika är trenderna inte lika positiva. Sådant har allvarliga konsekvenser för ungas välmående och leda till social utslagning.

Dessutom finns det skäl att vara särskilt uppmärksam på de ungas mående och hälsa under pandemin.