Justitieministern Morgan Johansson (S) vill inte att åldersbedömningarnas varande eller icke varande ska diskuteras. Miljöpartiet vill däremot att den medicinska metoden för att bestämma ska läggas under lupp. Men till sist – förra veckan – har en utredning av de medicinska åldersbedömningarna tillsatts.
Vid en asylansökan är det viktigt att kunna visa vem man är, förslagsvis genom hemlandspass. Men det är inte ovanligt att barn och unga som lämnat sina hemländer saknar identitetshandlingar, det kan handla om att det är för dyrt att skaffa. Det kan också vara svårt att skaffa id-handlingar, särskilt för barn och unga, då vissa länder saknar fungerande folkbokföringssystem, bland annat Afghanistan.
Under rätt förutsättningar kan medicinska åldersbedömningar vara till stöd för ensamkommande barn som söker skydd i Sverige. Men då måste åldersbedömningen också hålla hög medicinsk standard. Så är inte fallet.
Vägen genom asylprocessen för de ensamkommande unga flyktingarna har varit kantad av svårigheter. Den tillfälliga lagen har drabbat dem och andra. Men också de medicinska åldersbedömningarna har tyngt de unga flyktingarna.
Efter att denna bedömning infördes i asylprocessen för ensamkommande asylsökande barn 2017, har bland annat Svenska Dagbladet avslöjat problem med undersökningsmetoden.
Resultat från medicinska åldersbedömningar tolkades helt annorlunda när det gjorts andrahandsutlåtanden — av samma forskare som Rättsmedicinalverket (RMV) grundar sina metoder på. SvD rapporterade bland annat att ett företag som utfärdade andrahandsutlåtanden kunde se att hälften av RMV:s bedömningar kunde tolkas motsatt.
I flera fall har det också varit omöjligt för experter utanför RMV att göra bedömningar utifrån röntgenbilder, eftersom bilderna varit för dåliga för att se något på. Dessutom har ett tiotal rättsläkare i olika debattartiklar kritiserat metoderna som används, däribland professorer i rättsmedicin.
Det är på dessa grunder tusentals unga har skrivits upp i ålder. Och med stor säkerhet också berövats den rätt till skydd de behöver.
Men det handlar också om långa handläggningstider. Många som var barn när de anlände till Sverige hann fylla 18 innan beslut togs. Sannolikheten att bedömas som vuxen av den medicinska åldersbedömningen ökar dessutom ju närmare 18-årsåldern man är.
Migrationsverkets och domstolarnas bedömning av deras asylskäl har också ifrågasatts. Bland annat av ett tidigare hovrättsråd Nanna Töcksberg Zelano i en debattartikel i GP november 2017. Där vittnar hon om att Migrationsverket inte har fullgjort utredningsskyldigheten, och att utredare saknat goda kulturella och religiösa kunskaper om bland annat Afghanistan för att ställa relevanta följdfrågor. Besluten har varit onyanserade, schabloniserade och ologiska.
Den så kallade gymnasielagen är också långt ifrån bra, men den är bättre än inget. Den ger vissa ensamkommande unga rätt till tillfälligt uppehållstillstånd under tiden de studerar på gymnasiet. Därefter krävs en anställning för fortsatt uppehållstillstånd.
Och lagen har visat dessa unga en väg in i Sverige. Men under coronapandemin har det blivit allt svårare att hitta arbete och riskerar ungdomarnas möjlighet till förlängning av uppehållstillstånd.
Det handlar om unga människor som hunnit etablera sig i Sverige. Många har tillbringat stora delar av sina tonår här. De måste få stanna.