Vad gör du för att inte göda antisemitismen i Sverige?

För 79 år sedan befriades nazisternas fångar i förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper.

För 79 år sedan befriades nazisternas fångar i förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper.

Foto: Markus Schreiber

Ledare2024-01-27 10:31
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Förintelsen var möjlig genom att många människor var anpassliga och likgiltiga. Och genom den tyska diktaturen kunde nazisterna förtrycka sin egen befolkning samt förfölja och förinta judar, homosexuella, romer och många andra.

Hatet mot dessa människor var bränslet i det tyska mördarmaskineriet. Centralt för den nazistiska ideologin var antisemitismen. Men den dog inte med ett krossat tredje rike. Judehatet var mycket äldre än nazisternas idéer och lever kvar än i dag. Det är viktigt att komma ihåg, särskilt på Förintelsens minnesdag. Den 27 januari för 79 år sedan befriades nazisternas fångar förintelselägret Auschwitz av sovjetiska trupper.

De senaste åren ger skäl till särskild vaksamhet: antisemitismen är inte uppryckt med stam och rot. På flera håll i världen sprids judehat och antisemitiska konspirationsteorier – även i Sverige är sådant tankegods levande hos en del människor. Efter Hamas attack mot Israel 7 oktober förra året, och efterföljande krig, har vi sett och läst om människor som hyllat Hamas mördande av israeliska medborgare och judar samt en stor spridning av antisemitisk dynga av olika slag i sociala medier.

Att sympatisera med människorna som lider på Gazaremsan till följd av kriget är en sak – att elda på judehat en helt annan. Det måste markeras mot. Sådana idéer leder enbart till en alltför bekant återvändsgränd.

I november förra året rapporterade TT att antalet anmälningar om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökade kraftigt. När förra årets anmälningar räknats klart får vi se den samlade bilden. Men indikationerna då var verkligt illa och ska tas på allvar. Samtidigt måste inte den uppeldade antisemitismen efter den 7 oktober vara ett tecken på att dessa träskmarksidéer vuxit sig större i Sverige, eller för den delen över längre tid. Men det som bubblat under ytan har synliggjorts.

I en rapport från Forum för levande historia från 2021 drogs slutsatsen att "antisemitiska inställningar fortsatt återfinns hos en icke obetydlig minoritet av befolkningen" i Sverige. Myndigheten slog också fast att antisemitiska uppfattningar minskat mellan 2005 och 2020. Och även om rapporten bör läsas bredvid andra undersökningar för ytterligare nyanser, är det en påminnelse att människor kan frigöras från hatiska ideologiers grepp.

De djupt rasistiska och konspiratoriska föreställningar, som antisemitismen utgör, förekommer inte enbart bland radikala islamister, extremister på vänster- och högerytterkanterna i Sverige. Dessa typer har förvisso eldat på sina sympatisörer efter Hamasangreppet. Men det finns även många andra människor som har eller sprider den här sortens uppfattningar vid köksbordet och på nätet – även utan att vara medvetna om det.

Det ställer krav på medborgarna om eftertanke och rannsakan: Vad gör du för att inte göda antisemitismen i Sverige?