Framgångarna på Lövåsen döljer inte besvikelserna

Här blir det kalla lokaler. Katrineholms kommunstyrelseordförande Johan Söderberg (S), Marie Bergeås, mark- och exploateringschef i Katrineholms kommun och Christer Sundquist (M), vice ordförande i kommunstyrelsen, presenterade nyligen en ny etablering på Lövåsen.

Här blir det kalla lokaler. Katrineholms kommunstyrelseordförande Johan Söderberg (S), Marie Bergeås, mark- och exploateringschef i Katrineholms kommun och Christer Sundquist (M), vice ordförande i kommunstyrelsen, presenterade nyligen en ny etablering på Lövåsen.

Foto: Emma Eriksson

Ledare2023-11-16 20:06
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Även i motvind kan triumferna skördas. Sådant ska berömmas men får inte kamouflera stående besvikelser.

I veckan meddelade kommunen ännu en etablering i Katrineholm. Denna gång handlar det om 50 000 kvadratmeter av den så kallade "stenöknen" ut med Östra förbifarten som ska få en ny ägare. På marken ska ett kyllager för livsmedel om 11 000 kvadratmeter byggas. 

Det är goda nyheter. Det innebär några fler jobbtillfällen, men visar också att Katrineholm kan vara intressant för företag. Även i svåra ekonomiska tider. Och Katrineholm, likt en del andra kommuner i Sörmland och kringliggande län, ligger bra för just lagerhållning av olika slag. På lagom avstånd från de stora och dyra orterna och finns längs med, av tunga transporter, högtrafikerade vägar. Samtidigt ska inte etableringen överdrivas.

Ja, det frigör en del kapital, som kan komma till nytta vid andra investeringar. Och även om det verkar som om kommunen i praktiken får tillbaka de investerade pengarna i marken, så har det kostat en liten slant att förbereda stenöknen för exploateringen.

Dessutom kommer inte alla de planerade 50 jobben tillfalla katrineholmare – så fungerar inte en modern arbetsmarknad. Också människor från Norrköping, Eskilstuna, Vingåker, Flen och andra kringliggande kommuner kan intressera sig för att pendla till dessa svala lagerjobb. Det innebär att inte alla skattemedel som växer fram på Lövåsen kommer leda till klirr i kommunkassan. Men på sikt gör det Katrineholm mer attraktivt för både företag och människor.

Det är också problematiskt hur kommunen gjort sig till verktyg för den styrande majoriteten. Återigen får både kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) och vice ordförande Christer Sundqvist (M) breda ut sig på kommunens hemsida utan några följdfrågor. Markaffären basuneras ut som fix och färdig. Köpeavtalet "ska godkännas" på kommunstyrelsen nästa vecka står det på hemsidan. Och det kommer med stor sannolikhet bli så, men det är inte så än. Det fattas bara att informationsavdelningen tagit både röda band och sax till ökenmarken för att fullända pr-jippot för partierna S och M. 

Tillfälliga och goda nyheter får inte heller dölja ihållande problem. Arbetslösheten i Katrineholm är en sådan sak. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen låg rikssnittet för arbetslösheten i oktober på 6,4 procent. I Katrineholm är det 8,7 procent i arbetsför ålder som är i arbetslöshet. Detta trots den ena etableringen efter den andra i kommunen.

Och ja. Katrineholm har likt en del andra kommuner åkt snålskjuts på den kraftigt positiva sysselsättningsutveckling som hela Sverige genomgått sedan 1990-talet. Inte minst bland flyktingar, deras anhöriga och andra invandrare. Men år efter år ligger arbetslösheten i vår del av Sörmland en bra bit över riksnivån.

Socialdemokratin har styrt Katrineholm mandatperiod efter mandatperiod. Efter så lång tid borde dess representanter prestera bättre.