Mat ska ätas – inte slängas. Därför är det glädjande att fler barn är i skolmatsalerna i Katrineholms högstadium och gymnasier. Förhoppningsvis innebär det att fler elever nu äter mer mat i skolan och inte bara hänger där.

Denna förändring, som gick att läsa om i tidningen, kanske bara är en tillfällig trend. Men det är då en trend som uppmärksammats på fler håll än Katrineholm. På andra sidan länsgränsen, i Linköping, märkte man att mer mat gick åt i skolköken och antalet måltidsgäster, särskilt i gymnasiet, ökat kraftigt. Samma mönster syns i Katrineholms skolor, även om just större mängd mat inte ännu märkts av.

Som Ann-Sofie Adolfsson, handledare för serveringen på Lindengymnasiet, säger i tidningen är det svårt att veta vad förändringen beror på. Men positivt är det.

Kanske kan förändringen bero på att det blivit dyrare mat på snabbmatsrestaurangerna. Det kan motivera unga att välja bort kebabkiosken eller snabburgaren – käket i skolan är trots allt något de inte behöver betala ur egen ficka. Inte heller ska man underskatta ekonomiska hemförhållanden eller tillfälliga attitydförändringar bland ungdomar.

Samtidigt ska inte heller observationerna överdrivas. Men det lyfter skolmatens betydelse för barns hälsa och skolprestationer.

Näringshalten i en del snabbmat kan diskuteras och det vore mer önskvärt om elever åt i skolmatsalen än på McDonalds. Men det är bättre att elever är mätta än svultna. På sikt är det beteenden som behöver förändras. Och när fler elever hänger mer i skolmatsalen finns det en chans att få ändring på det. Hur kan kommunens skolkök nu på bästa sätt få dessa elever att fortsätta äta skolmaten?

Att unga människor emellanåt eller ofta ratar skolmat kan bero på flera olika orsaker. Okända allergier kan spela in. Vanor hemifrån kan påverka. En del unga har också ätstörningar de skulle behöva få hjälp med. Inte heller ska man underskatta betydelsen av en lugn matsal. Men det handlar också om hur maten tillagas och med vilka råvaror. Anpassningar till barn med neuropsykiatriska diagnoser kan ofta också bli mycket bättre. 

Avslutningsvis: På Lindengymnasiet i Katrineholm erbjuds eleverna numera frukost. Och måltiden är populär och intresset för den har ökat. Ungdomar som annars kanske inte äter frukost hemma, eller blir hungriga ännu en gång innan första lektionen, kan äta i skolan. Det var verkligt goda nyheter. Studier av olika slag visar att elever som äter frukost mår och presterar bättre och skolmiljön blir generellt lugnare. Sunda matvanor, som att äta frukost, minskar också risken för övervikt, och i förlängningen fetma, i framtiden.

Därför borde alla skolor erbjuda näringsrik frukost, inte bara lunch.