Allt färre böcker lånas ut på biblioteken i Sörmland. Mellan 2014 och 2021 har utlånen minskat med nästan 40 procent, rapporterar P4 Sörmland, som tagit del av Kungliga bibliotekets (KB:s) statistik om biblioteken runt om i landet.

Är det ett problem?

Ja, det är det. Hur stort är dock inte helt enkelt att slå fast. Bibliotekens verksamhet påverkades stort av pandemin och minskningen av utlånen accelererade under denna tid. Cecilia Ranemo, statistikansvarig på KB säger till radion att antalet lån troligen ökar igen när de fått tillgång till årets siffror. 

Men trenden ändå tydlig – lånen minskar över tid. 

En del av minskningen beror på att svenskarna över lag läser mindre. Men det finns fler orsaker. Ett annat skäl är, enligt Ranemo, att biblioteken har blivit färre. Ju närmare du har till ett bibliotek – desto större blir sannolikheten att du besöker det och lånar en bok. 

Bokbussen som kanske ersatt det nedlagda biblioteket är mycket bättre än inget, men den är ändå inte ett fullvärdigt substitut. 

För ett bibliotek är så mycket mer än ett ställe där du kan låna en bok. Det är ett av få ställen i samhället där alla är välkomna, som inte kostar pengar att besöka och där invånarna kan få hjälp med allt de behöver veta för att fungera som medborgare. 

Allt detta gör att det är viktigt att värna om biblioteken: att de finns, att de kan ha generösa öppettider och att de har resurser att köpa in det de behöver så att så många som möjligt kan besöka och nyttja dem. 

Även om biblioteken och bibliotekarierna gör så mycket mer är ändå böckerna och läsningen särskilt viktiga.

Att kunna förstå det man läser och kunna förmedla information till andra är en grundläggande egenskap för alla som vill bli fullvärdiga samhällsmedborgare. Det är egenskaper som man tillägnar sig genom att läsa och läsa ännu mer.

Att sörmlänningarna lånar betydligt färre böcker på biblioteken är därför oroande. 

Ju tidigare man börjar med läsning desto bättre. Forskning visar att högläsning för barn från tidig ålder förbättrar barnens läsförmåga, språkutveckling, ordförråd, allmän kunskapsutveckling och förmåga att uttrycka sig. 

Även här kan biblioteken spela en väsentlig roll. De erbjuder både sagostunder och tips på bra böcker att läsa hemma. 

Barn och ungas biblioteksanvändning påverkades särskilt mycket under pandemin. De är också en grupp som ofta är beroende av engagerade vuxna för att få tillgång till biblioteket och dess resurser. 

Ju längre bort biblioteket finns desto större blir detta beroende. Under pandemin användes ofta olika digitala lösningar för att nå ut till barn och unga. Man nådde många, men insåg också att det fanns vissa svårigheter med metoden. Det fanns en digital trötthet bland vissa, andra barn och unga hade inte alltid tillgång till nödvändig utrusning för att ta del av bibliotekets digitala utbud. 

De fysiska biblioteken behövs och kommer att bli viktigare för allt fler de kommande åren när lågkonjunkturen slår till.