Barn ska höras och synas - inte förbises

NÀr barn placeras i skyddat boende Àr det bra att avsÀtta tid för deras frÄgor, det kan minska deras oro och Ängest.

NÀr barn placeras i skyddat boende Àr det bra att avsÀtta tid för deras frÄgor, det kan minska deras oro och Ängest.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Ledare2020-07-09 05:15
Detta Àr en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion Àr oberoende liberal.

I rapporten ”Min tur att berĂ€tta” frĂ„n Barnens rĂ€tt i samhĂ€llet (BRIS) och Sveriges stadsmissioner gĂ„r det att lĂ€sa om 20 barn med erfarenhet av skyddat boende. I djupintervjuerna har barnen fĂ„tt prata fritt utan att avbrytas av barnpsykologen. Tanken Ă€r att deras erfarenheter och uppfattningar om tiden pĂ„ skyddat boende synliggörs. 

Barnen i rapporten Àr medvetna om vÄldet som skett och vet att det Àr illa. Ofta Àr det barnens fÀder som misshandlat deras mödrar. I vissa fall har vÄldet ocksÄ riktats mot barnen. Det Àr hjÀrtskÀrande lÀsning dÀr barn ser sig som ansvariga för att skydda en förÀlder frÄn den andres vÄld och hot. SÄ ska det inte vara. Barn ska inte ta ansvar för sina förÀldrars vÀl och ve. AnsvarsförhÄllandet ska vara det omvÀnda.

Barnens berÀttelser bekrÀftar det som en statlig utredning frÄn 2018 ocksÄ drog slutsatser om. NÀr barn placeras pÄ skyddat boende tillsammans med en förÀlder som flyr vÄldet i hemmet, Àr det vanligt att de blir förbisedda. Barn anses vara medföljare och nÄgot beslut om placering av dem fattas dÀrför inte. Som en följd av det blir dokumentationen om barn i skyddat boende bristfÀllig, och sociala instanser har svÄrt att följa upp eventuella behov av stöd, under eller efter vistelsen i skyddat boende.

Barn som vistas i skyddade boenden tillhör en av de mest sĂ„rbara grupperna i samhĂ€llet. Direkt eller indirekt lever de under hot frĂ„n en förĂ€lder som kan leda till förödande konsekvenser för dem. Den skyddade förĂ€ldern Ă€r inte heller alltid kapabel att pĂ„ egen hand ta hand om sitt barn, vĂ„ld i nĂ€ra relationer kan leda till djupa trauman.

DÀrför Àr ett av de förslag som BRIS och Stadsmissionerna lÀgger fram sÀrskilt vÀlkommet. Det Àr förslag som regeringen ocksÄ vÀntas sÀnda pÄ remiss till lagrÄdet i höst. Vid placering av en förÀlder med barn mÄste ett beslut om placering av barnet ocksÄ fattas, och dess situation beaktas. Bland annat kan det fÀsta uppmÀrksamheten pÄ barnets prekÀra situation, och stöd för att bearbeta eventuella trauman kan lÀttare sÀttas in, bÄde för barn och förÀlder.

Det Àr inte heller ovanligt att samverkan mellan socialtjÀnst och skola blir otillrÀcklig. Bland annat kan det dröja flera mÄnader, upp till ett Är, innan barn som flyttats till skyddat boende fÄr börja skolan pÄ den nya orten. Att barn förlorar vÀrdefull tid i skolan Àr allvarligt. SocialtjÀnst och skola mÄste sÀkerstÀlla skolgÄngen och att rutiner om att hantera skyddade personuppgifter finns pÄ plats.

Det Àr ocksÄ frÄga om ett förhÄllningssÀtt. Barn ska höras och synas i beslut som pÄverkar dem, vilket framgÄr i Barnkonventionen. Vidare Àr det viktigt att nÄgon, förslagsvis en socialarbetare, förklarar situationen för barn som ska skyddsplaceras tillsammans med en förÀlder.

Att besvara barns frÄgor om boende och skolgÄng Àr ocksÄ bra, det kan minska eventuell oro och Ängest hos dem. I slutÀndan handlar det om att avsÀtta tid för barnen. Det Àr inte mycket begÀrt.