Det är dyrare att tanka. Dollarn har stigit och det krisar i omvärlden. Men inte heller då bör det långsiktigt viktiga tappas bort.
Krig i Europa, häftiga svängningar på energimarknader och leveransstörningar som fortfarande kommer från coronapandemin. Det blir ofrånkomligt oroligt med en del priser. Mest berörs företag som är känsliga för vad insatsvaror kostar. Men även i privatpersoners hushållskassor märks det.
Staten kan inte kompensera för allt sådant. När det ändå uppfattas som oundvikligt att något behöver göras gäller det att inte förlänga och förvärra sårbarheter – i fråga om klimat eller säkerhet.
Man ska inte ännu mer belasta arbetsinkomsterna hos löntagare och företagare. Det finns skatter som till skillnad från inkomstskatten har mindre skadeverkningar för produktionen som ska bära upp välfärd och andra utgifter. Det går att begränsa mindre angelägna utgifter eller skära i förmåner som ligger dolda i skattereglernas undantag och särregler.
Även då energipriser är besvärande svängiga bör det kortsiktigt bekväma inte få göra skada på det långsiktigt lindrande. I den del som berör de privata hushållen hade regeringen en paketutdelning på måndagen. Den kunde åtminstone delvis ha fått vara ogjord. Man verkar i alla fall ändå ha försökt något hålla tillbaka sådant som gör det billigare att förbränna mer motorbränsle. Kostnaden bli likväl åtta miljarder. Det kommer säkert att ropas efter mer. Det är valår. Aptiten är på flera håll större än eftertanken.
En nedsättning av biltrafikens bränsleskatter föreslås avgränsad till fem månader. Håller det så blir det ingen avtrubbning av budskapet att det blir dyrare framöver att skada klimatet – den insikt som driver på teknikutvecklingen. Ett bidrag per fordon kunde ha undvikits, förutom det högre beloppet, 1500 kronor, i Norrlands stödområden. Men sådana grundbelopp som inte påverkar köpet av varje ytterligare bränsleliter är i alla fall en metod som ger viss lättnad utan att trubba av klimatpolitiken.
Långsiktigt av större vikt är att reseavdragen kan reformeras. Förslaget om detta har fått ligga och vänta sedan 2019, och har här på ledarsidan bedömts som ett steg framåt för både regional rättvisa och klimat.
Det förslaget, som är neutralt mellan färdmedlen, kan väntas som lagrådsremiss om några dagar. Det återstår att se hur det kanske har ändrats. Men arbetspendlingen behöver ha regler som främjar både arbete och miljö och inte, som nu är fallet, överpremierar storstäders närområden.