Att skjuta iväg raketer är inte en mänsklig rättighet

Privatpersoners hantering av fyrverkerier har blivit säkrare på senare år, men dåliga sätt förekommer också.

Privatpersoners hantering av fyrverkerier har blivit säkrare på senare år, men dåliga sätt förekommer också.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-01-02 19:26
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Några mindre bränder, en handfull personer med lättare skador och två beskjutna poliser. Det är nyårsnattens incidenter i Sörmland kopplade till fyrverkerier som tidningen har berättat om. Inte mycket, inte lite, mest som vanligt en nyårsnatt enligt polisen.

Och så är det om man ser från år till år. Men om Sörmland följer den längre trenden i Sverige som helhet lär antalet bränder och personskador som orsakas av fyrverkerier ha minskat kraftigt under de senaste åren.

Enligt Brandskyddsföreningen gjordes det närmare 200 utryckningar i Sverige till bränder orsakade av fyrverkerier 2015. Året före pandemin, 2019, var de 64.

Socialstyrelsen rapporterar en motsvarande minskning av personskador av fyrverkerier: 2008 – 144, 2020 – 68. Mellan 2002 och 2013 omkom fem personer i fyrverkeriolyckor. Sedan dess ingen alls.

Orsaken är hårdare regler för hur allmänheten får använda smällare och raketer. Sedan 2002 är smällare – pyrotekniska varor med knall som främsta effekt – i praktiken förbjudna. 2009 fick inte de största fyrverkeripjäserna, så kallade fyratumsbomber, säljas till privatpersoner. 2014 togs ännu ett steg i samma riktning och 2019 infördes krav på tillstånd och särskild utbildning för de vanligaste raketerna, de med styrpinne.

De enda projektiler som privatpersoner numera får skjuta upp i luften utan tillstånd är så kallade fyrverkeritårtor som står upprätt av sig själva utan att grävas ner i jorden.

Sammantaget har förändringarna inneburit att färre fyrverkerier avfyras, att smällandet koncentreras till högtiderna – främst tolvslaget på nyårsafton – och att hanteringen är säkrare. Fipplande med raketer i berusat tillstånd är nu ett mindre vanligt sätt att fira nyår.

Men är det bra nog? Bränder orsakas alltjämt och människor skadas, om än betydligt färre än tidigare.

Fyrverkerier som anses vara mer säkra kan fortfarande hanteras på ett osäkert sätt av privatpersoner, samtidigt som de tillståndspliktiga alltid kan hamna i orätta händer så länge de finns i handeln.

Kommuner har oftast krav på tillstånd för privata fyrverkerier i tätbebyggt område men har även undantag från tillståndskravet just vid de tidpunkter som fyrverkerier brukar användas. Det är i regel nyårsafton men ofta också valborg. Vissa kommuner, som Katrineholm, tycker även att påsken behöver ett sådant avsteg.

Det är möjligt att de redan införda begränsningarna kommer att skapa en ännu bättre fyrverkerikultur under de kommande åren, bland annat på grund av den normgivande effekten.

Politiker och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som utfärdar föreskrifter på området, bör dock vara öppna för ytterligare reglering om den positiva utvecklingen avstannar eller vänder.