Att flytta till skola eller till jobb är ofta positivt

I en ekonomi som utvecklas är rörligheten på arbetsmarknaden välståndsskapande. Högskoleorterna,  som de där Mälardalens universitet finns, blir helt riktigt tillfälliga stopp på vägen.

I en ekonomi som utvecklas är rörligheten på arbetsmarknaden välståndsskapande. Högskoleorterna, som de där Mälardalens universitet finns, blir helt riktigt tillfälliga stopp på vägen.

Foto: Rebecka Jonsson

Ledare2022-07-11 20:05
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Är det negativt att unga söker sig bort från hemorten för utbildning eller yrkesval? Eller att så många av dem som studerat på en högskoleort sedan flyttar bort?

Båda uppfattningarna förekommer. Men rörligheten på arbetsmarknaden, geografiskt och mellan yrken, är ofta en mycket stark kraft – inte bara för samhällsekonomiskt framåtskridande, utan också för individuell utveckling. Det är klokast att inte öda kommun- eller andra pengar på att försöka få unga att låta bli att flytta. 

Därmed är inte sagt att det är något felaktigt i samarbetet mellan Mälardalens universitet och industriföretag, där studerande från högskolan kan använda sina kunskaper i något regionalt företag. Mälardalen Industrial Technology Center (MITC), som bland annat håller till i Munktellområdet i Eskilstuna, är ett rimligt sätt för industrier att rekrytera personal. Sådana verksamheter ingår också i den högre utbildningens bredare uppgifter. 

Det som i måttlig skala kan vara värdefullt ska dock inte förväxlas med en grundhållning till hur arbetsmarknad och utbildning bäst bidrar till en regions utveckling. För den som är ung blir det ofta begränsande och på sikt negativt för inkomster och personlig utveckling att välja utbildningsväg eller yrke efter vad som finns närmast till hands.

Det kan ju vara så att det yrke man vill ha, och skolan som ger rätt färdigheter, råkar finnas på hemorten. Ibland ger ett familjeföretag en väg in i arbetslivet. Men vanligare är att mer finns att lära, och att bättre möjligheter till yrkesutveckling finns, för den som är beredd att röra på sig.  

Även för samhället i stort är rörligheten och viljan att pröva förändring och vara med och utveckla nya verksamheter en stark positiv drivkraft. Helt riktigt blir då högskoleorterna för det mesta tillfälliga stopp. Efter examen återkommer en del sedan till den gamla hemregionen, ibland med en yrkeskompetens präglad av en teknik som knappt existerade då föräldragenerationen var ung.

Den politiska utmaningen är snarare att förbättra investeringsklimatet och att försöka montera ned hindren för det ökade bostadsbyggande som kan underlätta rörligheten. 

"Vi flytt' int'-inställningen" var inte en väg till bra jobb och goda inkomster, och det var sällan den räddade någon glesbygd från avfolkning. Men när vi nu står inför omfattande tekniska förändringar inom klimat- och energiområdet samt inom transporterna kan en del flyttvägar gå i omvänd riktning mot förr.

Industrier, byggenskap och serviceyrken i övre Norrland kommer att behöva mer arbetskraft än som finns lokalt. Även på Mellansveriges alltmer sammanhängande arbetsmarknader, med stora pendlingsmöjligheter, kommer det att vara ett sug efter arbetskraft.

Det kommer att ges större möjligheter för den som är rörlig, och inte skyggar för mödan att utbilda sig för att kunna vara en del av rörligheten.

De som vill lyfta sig ur enkla och inte så inspirerande ungdomsmiljöer gör klokt i att höja blicken, och använda skolan som trampolin för att nå ett yrkesliv långt från uppväxtmiljön.