Morgondagen kommer inte se ut som gårdagen. Trender kommer och går, ny teknik utvecklas, klimatet och säkerhetsläget i världen förändras. I vilken riktning, hur, när och varför är sällan klart och tydligt. Det är osäkerheter som politiken måste förhålla sig till. I synnerhet i frågor om försvar och säkerhet.
Vad för framtida hot kommer Sverige stå inför i framtiden? Den frågan tar sig flera forskare an i samlingsrapporten ”Strategisk utblick 9 – Framtida hot” från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som släpptes i onsdags.
En del av det som diskuteras i rapporten är som taget ur ren fiktion. Att utländsk fientlig makt skulle nyttja supersoldater förstärkta genom genetik eller robotimplantat är ett exempel. Andra hot är aktuella redan i dag.
Digitaliseringen av samhällets olika delar är viktigt för Sveriges välstånd. Men det lämnar oss också mer sårbara för cyberangrepp från enskilda skurkar och fientliga stater. Det cybersäkerhetscenter som regeringen gett några myndigheter i uppdrag att upprätta är därför bra. Det kan öka säkerhetskompetensen hos offentliga och privata aktörer.
Desinformation och konspirationsteorier kommer i framtiden, liksom i dag, utgöra ett hot mot demokratin. När människor okritiskt läser och sprider sådant på nätet kan det splittra och förvilla. Det riskerar urholka förtroendet för politiker och myndigheter. Det kan också göda odemokratiska partier och hetsa extremister till våld.
Men det finns även andra säkerhetshot. Jordens klimat är på väg att förändras. Medeltemperaturen och havsnivåerna stiger. Orkaner kan bli kraftfullare och översvämningar ske oftare. Tillgången på dricksvatten kan försämras. Risken för ökade politiska spänningar och väpnade konflikter kommer öka i länder som tvingas genomlida långa perioder av torka.
För att möta dessa klimatförändringar kan anpassning av samhällets olika delar behövas. Men förberedelser av den typen tar tid och kostar pengar. Och hur allvarliga kommer problemen vara som vi behöver möta? Forskarna i FOI-rapporten exemplifierar med höjda havsnivåer.
Det kan drabba bostadsområden och infrastruktur i kustnära samhällen. För att skydda kusterna kan det vara aktuellt med skyddsvallar och förstärkningar av bostäder. Ska vissa byggnader flyttas? Hur och var kan det byggas utan att riskera att det rasar ner i havet?
Beslutsfattande försvåras ytterligare av att prognoserna på hur mycket haven kommer att stiga skiljer sig åt. Ska Sverige ta höjd för det värsta tänkbara? Sådant kan bli dyrt och kanske aldrig gör någon nytta. Att göra planer som fungerar i de flesta lägen är därför rimligt. Samtidigt behövs flexibilitet, kunskapsläget kan snabbt förändras.
Men anpassning är inte nog. Kan världens stater skrota fossilberoendet och ställa om till klimatvänlig el och biobränsle kan mycket räddas. Det kan bromsa den fara som klimatförändringarna utgör för vår säkerhet.