Första gången jag träffade Linda Råsberg var i hennes barndomshem i Flodafors utanför Katrineholm. Lindas mamma var dagbarnvårdare, och tog hand om min son de dagar jag och maken jobbade efter det att byns fritis hade stängt.
Min familj flyttade snart ifrån Floda och våra vägar korsades inte förrän ett decennium senare, när min son gick på estetiska programmet på Duveholmsgymnasiet. Det var i luciatid, och jag stod i en nedsläckt Katrineholms konsthall och väntade på att få se och höra sonen lussa för kommunens invånare. Men jag missade helt mitt barns insats i luciatablån. Hela föreställningen stals av en lång tonårsbrud som sjöng solo med en röst som liksom blåste alla tindrande små stjärnor all världens väg. Det var Linda som vuxit upp till en supernova i lussesärk, och jag tänkte att den här tjejen har soul. Henne kommer vi att få höra mer av.
Och det fick vi.
Linda Råsberg fortsatte att ta plats på den lokala scenen. Hon sjöng och var med i Katrineholms ungdomsrevy. Sedan rekryterades hon av Katrineholmsrevyn, där hon snart fick en roll som primadonna. Hon började även sjunga i kapellmästaren Thomas Ronachs band, Ronachs kapell.
Parallellt utbildade hon sig till förskollärare vid Linköpings universitet. Trots att hon under hela sin uppväxt sagt att hon aldrig skulle jobba med barn.
– Men sedan när man slutar gymnasiet och inte har någon utbildning och söker vik, då är det ofta inom vård och barnomsorg som det finns jobb. Och då prövade jag på barnomsorgen och kände att "shit – det här är ju hur kul som helst". Jag sökte lärarprogrammet utan att egentligen har jobbat så jättemycket innan, men jag hade tur. Jag hittade en utbildning till ett yrke som jag tycker är superkul.
Vi träffas i Dud:s dans- och teaterhus på Fredsgatan i Katrineholm. Linda Råsberg är på plats för att repetera dans- och ensemblenummer med Katrineholmsrevyn. För ja, efter ett flera år långt uppehåll är Linda tillbaka som Katrineholmsrevyns primadonna.
2014 lämnade Linda Råsberg Katrineholm och flyttade till Skåne för att plugga sång på Skurups folkhögskola i två år.
– Sedan bodde jag i Malmö i två år, jag varvade musik och förskola. Bland annat jobbade jag som körsångerska ett tag.
Linda arbetade bland annat med artisten Frans, som i samma veva vann Melodifestivalen och var ute på omfattande turnéer.
– Det var något jag halkade in på. Jag jobbade även åt Frans producenter på deras bolag ett tag och spelade in körer.
Efter Malmö blev det Stockholm i nästan tre år, men till slut ledsnade Linda på bostadssituationen och i somras flyttade hon tillbaka till Katrineholm och började arbeta som förskollärare.
– Jag har nog alltid haft minst ett ben kvar här, bandet, Ronachs kapell, många vänner, min familj bor här, jag har gudbarn här, så jag har absolut haft mycket koppling till Katrineholm, säger Linda.
– Just nu är jag väldigt nöjd med att jag flyttat hit. Det känns mycket bra.
Återkomsten till Katrineholm öppnade också för en comeback i Katrineholmsrevyn.
– Det var inte ett skäl till att jag flyttade hem, men jag anade väl att den frågan skulle komma. Och det skulle kännas jättekonstigt att bo här och inte vara med. Många som är med i revyn står mig väldigt nära.
Hur var det att komma tillbaka?
– Det har känts bra att komma tillbaka. Mycket har förändrats men mycket har inte ändrat sig överhuvudtaget. Det är tryggt att komma till sin hemstad, en stad som jag bodde i 23-24 år.
Och att komma tillbaka i revyn?
– Det är väldigt spännande. Det är en annorlunda revy mot när jag var med senast, det händer saker hela tiden, den utvecklas. Det är en annan slags produktion, det har moderniserats och följt med i sin tid, skulle jag säga. Samtidigt är det mycket som är likadant, man har sina rep på Dud, det ska övas danssteg till ensemblenumren och är diskussioner om kläder till finalen.
Hur har din musik förändrats sedan du lämnade Katrineholm?
– Innan jag åkte höll jag ju på med olika saker, jag var med i olika projekt som spelade soul och pop och band som spelade renodlad rock. Det som utbildningen på Skurup gav mig var dels en breddad genrekunskap, många nya influenser att lyssna på, men också spelglädje, scenvana, trygghet och självsäkerhet på scenen och sångteknik.
Vad är din roll i revyn nu? Ska du vara sångare?
– Ja, man kan nog säga att jag har plockat upp den capen igen. Jag sjunger och showar loss.