Framstegen bygger på vilja och envishet

Jenny Östlund ger sig tid att lyssna. Hästar har spelat en stor roll i hennes liv. Tack vare ridningen kan hon gå, en färdighet hon erövrar varje dag med kroppen emot sig. Och hennes krafter räcker för så mycket mer.

Jenny Östlund, här med hästen Carat på Trolldal, vill uppmuntra andra att inte se hinder. Hon beskriver sig själv som "envis, på gott och ont". 2003 blev hon årets idrottsstipendiat i Katrineholm.

Jenny Östlund, här med hästen Carat på Trolldal, vill uppmuntra andra att inte se hinder. Hon beskriver sig själv som "envis, på gott och ont". 2003 blev hon årets idrottsstipendiat i Katrineholm.

Foto:

Övrigt2018-05-17 17:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Agneta Keller, som nominerat Jenny Östlund till solstråle, är full av beundran.

"Hon är sagolik. ... Hon är alltid glad och positiv, finns där för alla, ställer upp, fixar och donar, och ser möjligheterna där alla andra ser problem. Hon fullkomligt strör kärlek och omtanke omkring sig", skriver Agneta Keller bland annat i sin motivering.

Därtill sköter Jenny familj, hus och trädgård, framhåller Agneta Keller.

– Jag ser inte mig själv som rörelsehindrad, säger Jenny.

Hon har tävlat i dressyr på landslagsnivå, och hade deltagande i Paralympics som mål.

– Jag blev gravid när tävlingsresultaten var som bäst, berättar hon.

Jenny och hennes man har tre flickor, 12, 8 och 4 år gamla, och hus med stor trädgård i Bie. Alla barnen rider, och i familjen finns också hunden Atlaz och kaninen Adam.

Sedan 2000 är Jenny anställd på Katrineholms ryttarförenings anläggning Trolldal.

– Jag är anställd av föreningen för att fånga upp de barn som hänger i stallet, och för att de ska ha ett ansikte de känner igen.

Hon är fritidsledare, och har även gått ridledarutbildning.

– Jag tycker om möten med olika människor. Samtal. Barn är i behov av någon som kan lyssna. Som inte har en mobil i handen. Man vinner många ungdomar genom att lyssna på dem.

Vad betyder mest i ditt liv?

– Familj och vänner, och att få vara gående så länge som möjligt.

Jenny har en förlossningsskada.

– Jag har en CP-skada, spastisk diplegi. Egentligen skulle jag inte kunna gå.

Att rida var ett bra sätt att träna kroppen.

– När jag var 2,5 år började jag rida. Mina föräldrar har stöttat mig. Sjukgymnastiken gav ett intresse. Jag började rida på Skirtorp när det fanns, och flyttade hit till Trolldal när det här byggdes. Det gav ett tävlingsintresse.

Varifrån kommer din livshållning?

– Min styrka tror jag att jag har från min tunga start i livet – att jag har fått kämpa.

Nominera en solstråle

Fyll i formuläret på kkuriren.se eller skicka din motivering, ditt namn samt namnet på och kontaktuppgifter till den du vill ska uppmärksammas till solstralen@kkuriren.se eller till Katrineholms-Kuriren, Box 111, 641 22 Katrineholm. Märk kuvertet "Solstrålen".

Läs mer om