I fårstallet är det nyhalmat och tackorna söker nyfiket kontakt. De är uppdelade i olika grupper. De som ska lamma för första gången, och de som varit med förr som Babbi och hennes mamma Anki. Tackorna som redan har lammat har egna små boxar de första dagarna för att Anne Kron och Gösta Olavi ska kunna se att allt är i sin ordning.
[fakta nr="1"]
‒Ofta räcker det med att vi är med och övervakar, men det händer att vi måste rycka in som barnmorskor. Babbi ska lamma under dagen och börjar bli gammal, säger Anne Kron och vill ha extra koll.
Tackorna får mellan ett och fyra lamm vardera, även om det vanligaste är två. Totalt räknar Anne Kron med en tillökning på 36-38 lamm.
Fårbesättningen är av rasen helsingefår, en svensk utrotningshotad lantras. När får av köttraser väljer i ordningen gräs, örter och lövsly väljer helsingefåren tvärtom och betar i första hand lövsly vilket gör dem perfekta som naturvårdare.
[fakta nr="2"]
‒Vi skaffade får för att växelbeta med hästar. Eftersom vi inte har några lönsamhetskrav gick vi över till helsingefår och gör två kulturgärningar. Vi håller landskapet öppet med bevarad mångfald och vi bevarar en utrotningshotad ras, säger Anne Kron.
Paret flyttade från Fjellskäfte utanför Katrineholm till Gåsenäs i Regna för att kunna odla eget grovfoder, speciellt för får.
Utrustad med en blå Ikeapåse går Anne Kroon in till Majken som har ett dygnsgammalt lamm . Till ackompanjemang av tackan och lammets bräkande stoppas den lilla i påsen som hängs på vågkroken.
‒3,6 kilo och i god kondition. Skriver du upp det, säger Anne Kron och konstaterar att det verkar vara flicka.
‒Va bra, säger Gösta Olavi och förklarar att tacklammen kan gå i avel hos dem, eller någon annan. Bagglammen går oftast till slakt.
Förutom den obligatoriska dokumentationen så för Anne Kron statistik på hårlag, tillväxt och hur de olika kombinationerna tacka/bagge blir.
Anne Kron och Gösta Olavi försöker använda allt som fåren ger. Köttet, skinnen och ullen. Vårullen är smutsig och blir till bränsle i Katrineholms fjärrvärmeverk medan höstullen säljs.
Verksamheten på Gåsenäs är en hobbyverksamhet där makarna tar extern hjälp med skogsbruk och odling. En besättning på 25 djur går det inte att få lönsamhet på. Men de är inte ensamma om det. Några få fåruppfödare har väldigt många djur, de flesta ganska få.
‒Det är därför jag är engagerad i Sörmlands fåravelsförening. Jag vill sprida kunskap till dem som bara har några får, säger Anne Kron.