Cowboy- och cowgirltema är givet på "Countryholmsrevyn".
Revy
"Countryholmsrevyn"
Regi: Hans Qviström.
Koreografi: Cia Ronach.
Medverkande: Gustav Karlsson, Cissie Norén, Linda Råsberg, Cia Ronach, Lena Sirrewius, Marcus Enqvist, Maria Axelsson, Simon Kvarnhem, Alma Enroth, Linnéa Forsberg, Arvid Ström och Johanna Dahlberg.
Musiker: Thomas Ronach (klaviatur/kapellmästare), Olle Ronach (slagverk), Fabian Ronach (gitarr) och Simon Engvall (bas).
Scen: Safiren, Katrineholm.
Safiren har denna gång blivit leksaksstaden Countryholm, som av regissören Hans Qviström beskrivs som en "parallell verklighet" till Katrineholm, och som har många likheter med exempelvis omtvistade byggprojekt och centrumdöd. Och så givetvis massor av countrymusik.
Cissie Norén, Lena Sirrewius och Arvid Ström på "Skitjobbiga katrineholmares veckomöte".
Alma Enroth, Johanna Dahlberg och Cia Roanch dansar can-can.
Maria Axelsson försöker förtvivlat hitta alla kontroller i Hitta ut, men det går sådär.
Träffsäkert avhandlar "Countryholmsrevyn" ämne efter ämne av det som hände i Katrineholm under 2024. Lokalpolitiken häcklas givetvis i bland annat "Vilket dagis", som är ett inköpt nummer i bearbetning av Katrineholmsrevyn. En kommunalrådshustru med mycket stort tålamod försöker få ordning på sin man, kommunalrådet Johan, som leker vilt på förskolan med politikerkollegan Christer, och få honom att klä på sig inför Katrineholmsgalan.
Lena Sirrewius gör ett stopp mellan Katrineholm och Valla under Moveat, eller "Matmilen".
Den populära matpromenaden Moveat har fått ett eget nummer i "Matmilen" (text: L. Sirrewius & H. Qviström) där revydrottningen Lena Sirrewius, som är tillbaka efter en längre tid i Eskilstunarevyn, ger sig ut på en matpromenad från Katrineholm till Valla med stopp längs vägen för inta olika rätter. Som vanligt lyckas Lena Sirrewius locka fram skrattsalvor genom att enbart uppenbara sig på scenen. Att hon varit saknad av publiken märks.
Servitrisen, spelad av Lena Sirrewius, och den arge kocken, spelad av Marcus Enqvist, tillsammans med Katrineholms-Kurirens krogrecensent Anna Norström, spelad av Cissie Norén.
Katrineholms-Kuriren får sig givetvis flera kängor i "Countryholmsrevyn". I ett av föreställningens allra roligaste nummer, "Krogrecensenten" (text: N. Linder), skämtas det friskt med tidningens krogrecensent Anna Norström. Hon beger sig till Järvenskolans matsal för att recensera dagens rätt som visar sig vara blodpudding. Nästan precis som i en av Norströms recensioner av en viss krog i Katrineholm kommer till slut en ilsken kock ut och ifrågasätter varför hon inte ätit upp.
Närradion i Katrineholm har återuppstått och Kjell Gnäll har fått sin egen radioshow.
Den alltid lika arga och roliga karaktären Kjell Gnäll, porträtterad av Gustav Karlsson, är tillbaka. Han har fått nog av att Katrineholms-Kuriren blivit tredagarstidning på papper och därför blåst liv i den nedlagda närradion i Katrineholm. I numret "Kholm City 92,0" (text: Katrineholmsrevyn) har Kjell Gnäll fått sin egen talkshow i närradion där han spyr galla över det han inte gillar, som exempelvis parkeringsappar.
Lena Sirrewius som vindkraftverk.
Linnéa Forsberg som ett vindkraftverk.
Ett annat väldigt roligt och hyperaktuellt nummer är "Orättvisa vindar" (text: N. Linder) där tre vindkraftverk, gestaltade av Gustav Karlsson, Lena Sirrewius och Linnéa Forsberg, berättar sin livshistoria genom en flod av ordvitsar och får jobberbjudande av Caroline Bonde på Ericsberg. Föreningen Rättvisa vindar, med Nicklas Lautakoski i spetsen, får sig givetvis ett litet tjuvnyp.
Arvid Ström glänser i "Route 56" (text: C. Norén) som avhandlar evighetsbygget av nya väg 56 mellan Katrineholm och Alberga, ett projekt som dragit ut på tiden och som aldrig verkar bli färdigt.
Olika yrkesgrupper söker vård på en vårdcentral för skador de fått av vägguppen i Katrineholm.
Inte heller i årets upplaga av revyn klarar sig Katrineholms många vägbulor och andra trafikhinder undan att skämtas om. I "En yrkeschaufförs klagan" (text: C. Norén) träffas allt från taxiförare till ambulanspersonal på en vårdcentral där de söker vård för sina skador som uppstått efter att ha tvingats köra över de många vägbulorna, vilka blir fler och fler varje år.
Linda Råström och Simon Kvarnström gjorde flera duetter.
Scenmästaren Håkan Brunosson briljerar på munspel tillsammans med Fabian Ronach på elgitarr.
Gustav Karlsson i blond peruk porträtterar Rune Tegelstaden i "Monopolmannen".
Marcus Enqvist och Maria Axelsson.
Cowboy- och cowgirltema är givet på "Countryholmsrevyn".
Marcus Enqvist, som varit borta från scenen ett tag, är nu tillbaka och gör bland annat ett väldigt bra nummer med både djup och botten och som väcker eftertanke i "Nyhetens (o)behag", där han själv har skrivit texten.
Linnéa Forsberg som "Mulle".
Musik- och dansnumren är precis som tidigare år i absolut toppklass. Orkestern, under ledning av Thomas Ronach, visar upp sig från en ny sida när bröderna Olle och Fabian Ronach tillsammans med basisten Simon Engvall ikläder sig rollen som sportkommentatorer i numret "Derbyt på tippen" (text: C. Norén & H. Qviström). De kommenterar roligt och skickligt en av loppisarna på Vikatippen och kaoset när människor kastar sig över olika fynd.
Simon Kvarnhem, som förra året gjorde debut i revyn, är tillbaka både som sångare och dansare under ledning av Cia Ronach. I år glänser Kvarnhem ännu mer. När revyn gör ett hyllningsnummer till Georg Riedel och Kvarnhem sjunger "Fattig bonddräng" reser sig håret på armarna. Han gör också flera duetter med stjärnan Linda Råsberg som ger rysningar av välbehag längs ryggen.
Arvid Ström som en rappande polis i numret "Jag är polisman" tillsammans med revyns dansare.
Arvid Ström och Marcus Enqvist förtjänar en extra hyllning. Ström blir nu mer framträdande bland de manliga skådespelarna efter att Niklas Linder och Pontus Kinnander abdikerat från scenen, något han gör väldigt bra. Marcus Enqvist, som varit borta från scenen ett tag, är tillbaka och gör bland annat ett väldigt bra nummer med både djup och botten och som väcker eftertanke i "Nyhetens (o)behag", där han själv har skrivit texten.
Safiren har gjorts om till saloon.
I sketchen "SMHI" skriver olika väderslag upp sig för tjänstgöring under sommarveckorna.
Simon Engvall och Fabian Ronach som sportkommentatorer.
Cissie Norén i ett tänkvärt nummer med namnet "Kulturens nedmontering".
Cissie Norén som föreståndaren för Djulö camping när gäster ägnar sig åt sovsäckssex.
Marcus Enqvist och Arvid Ström i "Hopp & galopp".
Publikfavoriten Lena Sirrewius är tillbaka efter flera år i Eskilstunarevyn.
Cowboy- och cowgirltema är givet på "Countryholmsrevyn".
Simon Kvarnhem tolkar Georg Riedels "Fattig bonddräng".
Närradion i Katrineholm har återuppstått och Kjell Gnäll har fått sin egen radioshow.
Arvid Ström som meteorolog i numret "SMHI".
Safiren har gjorts om till saloon.
Simon Kvarnhem, som debuterade förra året, är tillbaka.
Cissie Norén spelar åskan i sketchen "SMHI".
Full fart på Vikaloppisen.
Simon Kvarnhem, som debuterade förra året, är tillbaka.
Finns det då något som är mindre bra med "Countryholmsrevyn"? Den skulle nog vinna på att vara något kortare, speciellt i andra akten, som känns lite väl utdragen. Några av de inköpta numren skulle man ha kunnat skippa, exempelvis "SMHI" (text: L. Claesson) och "Sovsäckssex" (text: R. Cronholt), eftersom de inte är jätteroliga.
En annan sak som är mindre bra är numret "Hopp & galopp" (text: A. Ström), som faktiskt ger mig en liten klump i magen av att se. Här skojas det med fjolliga killar som gillar hästar, i detta fall käpphästar. Är det verkligen kul och okej år 2025 att skoja om och skratta åt könsstereotyper på ett sådant förenklat sätt?
Många unga killar, som hellre velat syssla med ridsport än med fotboll och hockey, har mobbats och trakasserats i åratal för detta genom historien. De har inte tillåtits att få vara sig själva och ägna sig åt sina intressen utan att bli kallade för "hästbögar" eller fjollor och svensk ridsport kämpar för att fler unga killar ska våga komma till stallet utan att bli mobbade.
Jag kan tycka att vi kommit längre än så och att skämt om könssterotyper hör hemma på hyllan där vi lagt exempelvis blackface och annat otidsenligt.
I övrigt är "Countryholmsrevyn" en riktig fullträff. Vi ska vara glada och stolta över vår proffsiga och hängivna Katrineholmsrevy. Missa den inte!