Kuriren såg torsdagens genrep inför premiären den 1 juli. Några av skådespelarna var med när "Söderkåkar" spelades förra gången, 2009, medan andra är nya i gänget. Tillsammans bär de berättelsen med friskt humör, i en scenmiljö som fungerar utmärkt i all enkelhet.
Gideon Wahlbergs berättelse om intriger på Söders höjder är klassisk. Två delar av samma familj träter, på varsin sida finns ungdomar som trånar efter varandra, och det ser inledningsvis mörkt ut för alla som vill att de ska få varandra.
Bröderna och grannarna Erik (Åke Pettersson), grosshandlare, och Johan (Pelle Nilsson), murarbas, har ett stelt förhållande till varandra. Det blir inte bättre av att Eriks fru Aurore (Agneta Welander) är något av en satmara med tydlig antipati mot "patrasket" i grannhuset. Erik har hamnat i ekonomiskt trångmål och ber Johan om stöd. Samtidigt spirar kärleken mellan Aurores systerdotter Majbritt (Tiina Mokvist), som bor hos dem, och Johans son Albin (Andreas Andersson), men förälskelsen välkomnas inte av alla.
Det blir intriger, mycket spring i dörrar, många supar och ett och annat råkurr. Skådespelarinsatserna är värda att lyfta fram. Veronica Malmsten är flummigt komisk i rollen som Malin, ständigt förälskad hushållerska hos Erik och Aurore. Tiina Mokvist är mycket bra som den känslosamma Majbritt, och sjunger precis som Veronica Malmsten förträffligt. Herrarna i föreställningen har dock lite att slipa på när det gäller sången. Camilla Centerblad är underbart arg i rollen som Jana, mor till Johans polare Larsson (Björn Hellberg, som har fin komisk tajming).
Åke Pettersson och Agneta Welander är trygga i sina roller, och Pelle Nilsson debuterar i friluftsteatern med en huvudroll. Han gör Johan med värme och omsorg. Johans välkomnande, bullbakande fru Hanna spelas av Marie Magnusson, en klippa i pjäsen. Jonathan Andersson och Jens Wistbacka är roliga som Karlsson och Olsson, rivaler om Malin. Andreas Andersson har spelglädje i rollen som Albin, och kul är också Gustav Karlsson som den förnäme Josefsson, en man så mallig att han nästan trillar baklänges av sin egen högfärd.
Så: funkar söderslang på bred sörmländska? Tveklöst!