Musikteater
Livskrisen - folkmusikterapi för en hotad art
Av och med Teater K och Andersson & Bülow
Regi: Anders Nilsson
Turbinen, Katrineholm
Det är inte utan beundran jag ser en sista repetition av Teater K:s nya föreställning "Livskrisen" som skapats i samarbete med den fräscha folkmusikduon Andersson & Bülow. Att ge sig på att skapa musikteater av en så svår och komplex fråga som klimatkrisen är modigt. Särskilt om man har ambitionen att det ska vara underhållande också.
Det handlar om Ella, som spelas av Julia Fries. En ung, ensamstående och arbetslös tjej som befinner sig i en korseld av olika budskap. De säger att hon måste köpa en massa saker och "förbättra" sitt utseende och hälsa och utbilda sig till ekonomiassistent för att duga och må bra, samtidigt som nyheter om klimatskatastrof och ekologisk kollaps gör att hon undrar om det finns någon framtid över huvudtaget.
Ella söker information och börjar ifrågasätta den rådande världsordningen. Till slut kommer hon till en egen slutsats om vad som krävs och börjar arbeta för det.
På vägen dit har publiken fått sig flera lektioner i nationalekonomi och även en detaljerad, musikalisk genomgång av svenska statens miljömål. Ella får resa bakåt i historien och vara med på ett styrelsemöte hos oljebolaget Exxon, som redan år 1982 får vetskap om hur fossila bränslen riskerar att orsaka en klimatkatastrof, men beslutar sig för att mörka det. Hon får även möta August Strindberg, som runt förra sekelskiftet försöka skapa guld i syfte att underminera det monetära systemet.
Ella tappar tron på tillväxt och kapitalismen som system.
Men publiken får också vara med i en drömscen som visar hur livet riskerar att bli om man tvärt stänger ner ekonomin - med svält, krossade institutioner, våld och anarki.
"Livskrisen" är dock inte bara mörk. Ambitionen är att så frön av hopp.
Ibland är det också riktigt underhållande, mycket tack vare greppet att använda sig av de två musikerna Adam Bülow och Alice Andersson, som går in och ut ur roller som gestaltar omvärlden, historien och framtiden. Ibland i talade sekvenser men mest med uppfriskande musik.
"Livskrisen" känns aktuell men blir också en rolig påminnelse om den proggiga miljörörelsen som jag själv upplevde som barn på 1970-talet. Det är lite "Ville, Valle och Viktor" över det hela.