KD:s och M:s budgetförslag som röstades igenom i riksdagen innebär bland annat att det statliga bidraget på 100 miljoner kronor till de kommunala kulturskolorna försvinner.
Bidraget infördes 2016 för att stärka kulturskolornas kvalitet och för att fler barn och unga skulle nås av verksamheten. Det gällde bland annat barn i socioekonomiskt svaga bostadsområden samt barn med funktionsnedsättning. Näst intill alla kommuner i landet sökte det efterlängtade bidraget.
Moderaterna hävdar att satsningen är dyr och ineffektiv. Bidraget anses av M gynna privilegierade grupper och riskerar att skapa ett system där statens ansvar för kulturskolorna blir stort.
Kritiken mot att bidraget slopas har inte låtit vänta på sig. I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver socialdemokratiska riksdagspolitiker att ojämlikheten nu kommer att öka på bekostnad av barnen. "Vi kan konstatera att det inte ligger någon som helst sanning i att bidraget är ineffektivt, sett till att över 260 kommuner tar del av det", skriver de.
Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet som hanterar bidraget, säger dessutom i en intervju med SVT att "Tiotusentals nya elevplatser runtom i landet riskerar att försvinna".
Sörmlands kulturskolechefer ansluter till kritikerna. De håller inte med om att satsningen ger för lite och vill ge sin bild av verksamheterna i en insändare, som också skickats till berörda politiker.
I skrivelsen framhåller kulturskolecheferna att de statliga pengarna har haft stor betydelse för att nå barn som inte tidigare har haft med kulturskolan att göra. "Vi har genom de statliga medlen kunnat utveckla våra undervisningssätt och på flera håll i länet kunnat bredda kulturskolornas ämnesutbud", skriver kulturskolecheferna.
På vissa håll har pengarna kunnat användas till att erbjuda gratis verksamhet för att ungas intresse för kultur ska väckas. I exempelvis Katrineholm drivs numera öppen kulturskola på lördagar då vem som helst i målgruppen kan komma förbi och prova på allt från teater och dans till olika instrument.
Totalt räknar kulturskolorna i Sörmland med att de under förra året och i år har nått och engagerat fler än 3000 barn och unga som inte hade nåtts utan de statliga anslagen.
– Vi sitter som frågetecken, vi kulturskolechefer. Det här slår undan benen för oss, säger Fred Sjöberg i Vingåker om statsbidraget.
Fred Sjöberg är en av de nio chefer för kulturskolorna i Sörmland som har skrivit under insändaren/skrivelsen om det slopade statsbidraget. Han är helt frågande till motiveringen från Moderaterna.
– De har gått ut med att bidraget inte har nått den rätta målgruppen utan gått till dem som redan har möjligheter. Men i Vingåker och de flesta av landets småkommuner är det inte så. Vi gör ju precis tvärt om. Här har vi kunnat skapa nya aktiviteter som vi inte hade möjlighet att finansiera med vår kommunala ram.
Under Fred Sjöbergs ledning har kulturskolan i Vingåker fördubblat antalet elever och når nu 75 procent av alla barn.
– Vi har jobbat med film och animation, vi har kunnat sjösätta vårt långsiktiga projekt med Vingåkers körakademi som är från förskolan till årskurs nio. Vi har jobbat med externa grupper som har inspirerat och gett konserter och vi har anställt en ny sång- och körpedagog från 1 januari.
– Vi har fått nya idéer, skapat nya mötesplatser och breddat verksamheten.
Satsningarna är finansierade för det här läsåret. Om den budget som riksdagens majoritet har beslutat om fortsätter att gälla kommer verksamheten inte att kunna fortsätta som nu, säger Fred Sjöberg.
– Det gäller för de flesta kommuner som har gjort de här satsningarna.
Samtidigt som bidraget rycks från kulturskolorna höjs anslagen till bibliotekens arbete med barn i utsatta miljöer med 25 miljoner kronor. Det är mycket bra, säger Fred Sjöberg.
– Men fortfarande är det 75 miljoner som har försvunnit. Vi är medvetna om att vindarna kan blåsa olika beroende på vem som sitter med regeringsklubban, men att gå från 100 miljoner till noll, det är väldigt tråkigt. Alla är tagna på sängen.
Sjöberg framhåller att kulturrådet bara ett par dagar före beslutet om statsanslaget hade en utbildningsdag om hur anslaget ska hanteras framöver. Så snabba svängar är ett slöseri med både tid och pengar, tycker han.
– Tre dagar senare skulle bidraget bort. Alla är tagna på sängen.
Fred Sjöberg ser det som positivt att kulturskolornas chefer i Sörmland nu reagerar kraftigt mot nedskärningen, och han hoppas att kolleger i resten av landet ska följa efter.
Lennart Ejeby, chef för Kulturskolan i Katrineholm, säger att skolan har nått 500 nya elever tack vare statsbidraget.
– Det handlar inte bara om barn som har tittat in, utan om barn som har varit med i verksamheten.
Katrineholms kulturskola har de senaste tre läsåren fått totalt nära 1,5 miljoner kronor i bidrag och har tack vare pengarna kunnat skapa nya och bredare verksamheter. Exempel är öppen kulturskola på lördagarna, utrustning av kulturbussen som åker ut till skolgårdar och möter elever, deltagande i Lyckliga gatorna, radio/reporterutbildning på grundsärskolan, och öppen och mobil kulturskola på flera andra sätt.
– Det som klockrent försvinner är vår öppna verksamhet, det är den som kostar mest pengar. Framför allt gäller det lördagarna, säger Lennart Ejeby.
Kommunerna har haft möjlighet att använda bidraget till att sänka terminsavgifter på kulturskolorna om avgifterna överstiger rikssnittet. Lennart Ejebys tolkning är att Moderaternas inställning i budgeten grundar sig i uppfattningen att rika kommuner med hög avgift har använt pengarna till att sänka den.
– Min bild är att man har tittat på den delen. Men väldigt få kommuner har använt pengarna till att sänka avgifterna. Alla nio kommuner i Sörmland har använt bidraget till att, på olika sätt, söka upp nya grupper.
För Lennart Ejeby och hans kolleger på Katrineholms Kulturskola är det slopade bidraget ett hårt slag mot verksamheten och det fleråriga arbetet med att nå nya grupper av elever.
– Jag är jättebesviken. Det här måste lösa sig, det är alldeles för viktigt.