Normalt är det samspelet mellan ryttare och häst som är avgörande. Men avelschampionatet Breeders trophy har ett lite annorlunda upplägg. Där rider man sin egen häst i kvalet. Men i finalen tar brittiskan Charlotte Dujardin över och rider alla ekipage.
– Det är en dröm att hon ska sitta upp på just min häst, säger Emmy Carlsson.
Men vi tar det från början. Det är exakt ett år sedan hon köpte sin då treåriga hingst Longines TP.
– Mina och familjens tidigare hästar hade sina begränsningar. Jag vill tävla på en lite högre nivå och därför sålde vi och köpte en ny unghäst i stället, säger Emmy Carlsson.
I Skåne hittade hon Longines TP. Härstamningen är den bästa. Pappan Züdenwind ingår i det svenska dressyrlandslaget och mamman har fött flera generationers hästar som nått framgångar. Potentialen finns.
– Med rätt utveckling hoppas jag en gång kunna rida i klassen svår, säger dressyrryttaren Emmy Carlsson.
Ett steg på vägen är Breeders trophy som är mer en unghästbedömning än tävling.
– Normalt bedöms ett dressyrprogram i säkert 30 olika moment. Nu är det bara fem bedömningspunkter, skritt, trav, galopp, lösgjordhet (hästens hållning) och allmänt intryck, säger Emmy Carlsson.
Men det är inte den enda skillnaden. Normalt är man ensamt ekipage på banan. I Breeders trophy rider två ekipage samtidigt ett förutbestämt program med en uppläsare som talar om vilka moment som ska göras.
– Här är bedömningen viktigare än resultatet, säger Emmy Carlsson.
I kvalet i Mantorp fick hon åttor i snitt och slutresultatet 80 procent vilket gav en tredjeplats som tog henne till finalen i ridsportmetropolen Flyinge.
– Det ska bli fantastiskt kul att komma dit. Det blir faktiskt första gången, säger Emmy Carlsson.
Där rider hon själv det inledande kvalet, men är hon bland de tio bästa är det Charlotte Dujardin som tar över Longines TP till finalen.
– Att nå dit och få se henne ta fram det optimala ur hästen direkt och även få hennes bedömning är det bästa kvittot man kan få på att vi tränar rätt, säger Emmy Carlsson.