Som barn råkade 19-åriga Felicia Viberg ut för en bilolycka som gör att hon är tvungen att ta sig fram i rullstol. För tre år sedan flyttade hon till Katrineholm med sin mamma Eva Johansson efter att familjesituationen hastigt hade förändrats. Eva Johansson var skuldsatt då hennes egna företag tidigare hade satts i konkurs. Därför fick de hjälp genom socialtjänsten att få sin nuvarande lägenhet som räknas som ett träningsboende.
I samband med att de fick bostaden ansökte de också om att få handikappanpassa den. Ett behov som landstingets arbetsterapeut hade intygat och bostadsvärden gett grönt ljus för att genomföra. Bland annat hade de ansökt om att få en trapphiss samt att porten skulle få en dörröppnare och en ramp. På så vis skulle Felicia kunna ta sig in och ut ur hemmet utan hjälp från någon annan. I dagsläget måste hennes mamma bära rullstolen upp och ned för trappen samt hålla upp porten.
– Det känns instängt. Jag vet att jag kan komma ut men att det är en belastning för min mamma då hon måste hjälpa mig. Jag kan dra mig för att gå ut ibland för att hon ska slippa, säger Felicia Viberg.
Kommunen avslog ansökan och så även förvaltningsrätten efter att beslutet överklagats. Skälet var att kostnaden ansågs bli för hög. Samt att det var oklart hur länge de två skulle bo kvar då träningsbostaden räknas som en tillfällig lösning.
I förvaltningsrättens avslag skriver vård- och omsorgsnämnden att "det är inte klarlagt att bostaden kommer vara Felicia Vibergs även fortsättningsvis. En funktionsnedsatt person har stort ansvar för val av bostad vid flytt, särskilt om åtgärderna är kostnadskrävande". De menar att det inte är funktionshindret som är den främsta orsaken till behovet av anpassningen utan att Felicia och hennes mamma hastigt var tvungna att flytta. Nämnden menar också att socialtjänstens bogrupp kan hjälpa med bostadsbyte, men att det kan ta tid då det är ont om lägenheter.
– Jag har stått i kö sedan jag flyttade hit för tre år sedan. Men utbudet är inte så stort och det blir ännu mindre om man letar efter något med hiss. Jag vill ut och jobba så jag kan flytta hemifrån. Men kan inte då jag inte får bostadsanpassningen, säger Felicia Viberg.
Svårt att få bidrag utan eget boende
I lagen om bostadsanpassningsbidrag står det att bidrag endast lämnas för permanentboende. Vid andrahandshyrning kan bidrag ges om det anses skäligt sett till hur länge personen ska bo i bostaden.
Kommunen kan inte uttala sig om enskilda ärenden men Pia Aalto, enhetschef för medborgarfunktionen, menar att man gör bedömningen utifrån hur lagen ser ut. Saker köpta med bidraget ägs av den som sökt och kan tas med till ett nytt boende. Men det krävs fortfarande att den sökande haft en permanent bostad.
– Det som står i förarbetena och lagstiftningen är att det ska vara ett långvarigt och bestående behov. Här ska det ha varit ett tillfälligt boende och det är det man utgår från när man gör bedömningen. Då spelar det heller ingen roll att man kan ta med sig anpassningar eftersom bedömningen redan gjorts.
Socialförvaltningen har inga egna lägenheter utan tilldelar bostäder de får in från allmännyttan och privata värdar.
– Det innebär att vi har en ganska begränsad tillgång. Vi sitter inte med tomma lägenheter utan har några enstaka jourlägenheter för tillfälligt boende. Sedan har vi möjlighet att diskutera med bostadsbolagen om de har andra lägenheter som man kan byta med. Men då är det de individuella behoven som styr. Framförallt är det familjer med barn som prioriteras, säger Ola Nordqvist, förvaltningschef på socialförvaltningen.