– Hur ska vi göra vandrande pinnen utan att göra oss illa?
Frågor som denna känns helt naturliga på en repetition med Katrineholmsrevyn, vars föreställning 2017 heter "Katrineholmsrevyn backar framåt".
Långt ifrån hela ensemblen är med den här tisdagskvällen på Dud, men sketcherna repeteras flitigt på scenen och i salen intill pågår dansövningar.
Utan kostymer, ljus, ljud och rekvisita skulle det som händer på scenen kunna te sig ganska blekt. Men det är tydligt att revyfolket är på tårna inför jubileumsrevyn. De levererar redan nu.
Det som pågår i lokalerna är en blandning av allvar och flams. Skådespelarna greppar manuspapper, kliver in i sina frånvarande kollegers roller och jobbar hårt med replikerna medan regissören Jenny Wistbacka Cronholm vrider och vänder på finputsningen av scenerna.
Konsten att inte bara roa utan också oroa har blivit något av Katrineholmsrevyns signum. Povels penna-stipendiaten Niklas Johanssons texter har i mångt och mycket bidragit till den kombinationen de senaste åren och gett revyn en ny tyngd. Många av revynumren spelas också på annat håll.
– Skratt och tårar i samma revy, det är suveränt, säger Cronholm som är övertygad om att 2017 års föreställning är den absolut bästa som har gjorts hittills.
Faktum är att Jenny Wistbacka Cronholm under själva repetitionskvällen får ett bevis i mobilen på revyns goda rykte. En bekant till henne, som jobbar med en revy i en annan del av landet, skickar ett sms och berättar att den ensemblen har samlat ihop pengar för att åka och inspireras av en annan revy. Valet föll på den i Katrineholm.
Ungefär hälften av numren i "Katrineholmsrevyn backar framåt" (revyaffischen är en blinkning till den nästan jämngamla filmen "Tillbaka till framtiden) är färska. Övriga är uppfräschade varianter på nummer som känns igen från åren som gått. Där finns den brutalt roliga yoga-sketchen med Niklas Johansson och Markus Enquist i fokus, där finns sketchen där filmen "Harry Potter och halvblodsprinsen" komprimeras till fem minuter och där finns dansarnas gripande nummer på temat flykt. Det utlovas många ensemblenummer och mycket stämsång.
Den trogna revypubliken har själv fått rösta fram sina favoriter och ensemblen har sedan fått ta begreppet "kill your darlings" (när skribenten under vånda tvingas ta bort även det som är bra) till en ny nivå.
– Det finns så många höjdarnummer. Det som nu är kvar är som ett enda stort guldkorn, säger Jenny Wistbacka Cronholm.
Nästan alla ansikten är välkända. Lena Sirrewius åkte på ett diskbråck för tio veckor sedan och räknar sig först nu som hyfsat smärtfri. Hon gör vad hon kan på scenen, med sitt ständigt goda humör. Micke Mårtensson är tillbaka i revyn efter många års uppehåll, och Arne Eklöf hör också till återvändarna liksom Therese Fasth.
– Det tar mycket tid. Men det ger så mycket energi. Det ger mer än det tar, säger den sistnämnda.
Med stor sannolikhet är det något som resten av revygänget håller med om.