Skådespelarna Danica Curcic och David Dencik spelar tunga roller i den mycket populära tv-serien "Kastanjemannen".
Eller vad sägs om en riktigt välspelad och genomarbetad thriller som utspelar sig under kulna höstdagar i oktober och november och där utsatta barn står i fokus?
"Kastanjemannen" bygger på en roman skriven av manusförfattaren Søren Sveistrup (som också skrivit tv-serierna "Brottet" och "Nikolaj och Julie") och innehåller precis allt man kan önska av en seriemördarthriller.
Det börjar med att kriminalkommissarien Naia Thulin (spelas av Danica Curcic) vill sluta som mordutredare och söka ett 8 till 5-jobb inom polisen.
Allt för att kunna finnas till hands för sin dotter, som nu mest tas om hand av sin morfar. Men innan det kan bli aktuellt kallas hon till en ny brottsplats. En har kvinna hittats mördad i ett skogsparti utanför sitt hus. Den stympade kroppen visar tecken på tortyr och intill mordplatsen hittas en liten gubbe, tillverkad av kastanjer och tändstickor.
Thulin måste åta sig fallet och tvingas dessutom arbeta med en ny partner, Mark Hess (Mikkel Boe Følsgaard), som tillfälligt omplacerats från sin tjänst Bryssel och verkar allmänt ointresserad, tafatt och udda.
Snart hittas ännu en kvinna dödad och vid liket återfinns ytterligare en kastanjegubbe. På gubbarna finns fingeravtryck som leder spåren till Danmarks regering.
Historien snurrar vidare, ut i bokskogar där marken är tänk av rödbruna löv, och in i villor och lägenheter i trötta förorter till Köpenhamn. Fler kvinnor dör, och utredningen blir bara mer och mer invecklad. Thulin och Hess halkar in på olika stickspår och dessutom tycks det finnas läckor polishuset som kontaktar pressen och gör det möjligt för mördaren att ligga steget före.
Under hand upptäcker Thulin att Hess är en otroligt skicklig och dedikerad polis och deras relation växer sig starkare. Däremot försummar hon sin dotter, som helt enkelt beslutar sig för att flytta hem till morfar.
Det hela är skickligt ihopkokat och kastanjegubbarna är härligt "Blair Witch Projekt"-läskiga. Dessutom återkommer ett specialskrivet ledmotiv "Kastanjeman" som låter som en enkel barnvisa och fungerar som en extra kuslig krydda.
Små gubbar tillverkade av kastnajer spelar en viktig roll i den danska Netflixthrillern "Kastanjemannen".
Där nånstans blir "Kastanjemannen" nästan för bra, farligt nära en parodi på en dansk krimserie. När jag börjar tänka på att den manliga huvudrollsinnehavaren, Mikkel Boe Følsgaard som alltså spelar Hess, har försetts med ett stereotypiskt seriemördarutseende, börjar jag nästan skratta. Men bara nästan.