Matilda Nilsson: Kan en bok få barn att sova bättre?

När ”Kaninen som så gärna ville somna” kom ut för tio år sedan var det med stora löften. Sagan skulle hjälpa barn att somna snabbare. Vilken dröm för uttröttade småbarnsföräldrar!

Men kan en bok få barn att sova bättre? Finns det sagor som vetenskapligt bevisat får barn att somna?

Vill du inte läsa längre ska jag svara direkt. Korta svaret är: Nej!

Men kaninsagan jobbar inte med korta svar. Det här är en lång berättelse, som ska berättas med sövande röst. 

2015 slog kaninsagan i genom. Kaninen som så gärna ville somna blev den första egenutgivna bok att toppa Amazons försäljarlista.

Det är en märklig saga. Föräldrar världen över hör av sig till svenska författaren Carl-Johan Forssén Ehrlin med tacksamhet över att deras små telningar äntligen kan sova gott. Samtidigt tycks kulturskribenter avsky sagan. Några rubriker i urval: ”Världens tråkigaste bok – en succé” (Arbetarbladet, 2015) och ”Därför hatar jag Kaninen som så gärna ville somna” (Manne Forssbergs blogg, 2017).

Kaninsagan har sålt i över 3 miljoner exemplar och är utgiven på 46 olika språk. Den har fått två uppföljare och nyss lanserades en vaggvisa på Storytel om kaninen. Det är väl bevis för att sagan funkar?

Söker efter forskning om god natt-sagors verkan. Det närmaste jag hittar är en studie från bland annat Karolinska Institutet och Uppsala universitet från 2019 om hur vuxna med kroniska sömnstörningar fått hjälp av en självhjälpsbok.

Men det är inte boken i sig som fått personerna i testgruppen att sova bättre, utan strategier som de lärt sig.

En av forskarna bakom studien, Uppsalapsykologen Kristoffer Bothelius, har också skrivit populärvetenskapligt om sömn. Tillsammans med psykologen Liv Svirsky har han gett ut ”God natt! Om små och stora barns sömn” på Natur & Kultur. Författarna försöker strikt hålla sig till vad som är vetenskapligt belagt om sömn. I slutet av boken gör de en genomgång av metoder som INTE är det. Först ut: Kaninen som så gärna ville somna.

Bothelius och Svirskys kritik gäller framför allt teorin bakom sagan: NLP (neurolingvistisk programmering). Carl-Johan Forssén Ehrlin är beteendevetare och har även den icke skyddade titeln master practitioner i NLP. Även om Forssén Ehrlin i dag inte skriver under på att NLP är hela metoden bakom sagan så medger han, att bland mycket annat, har även NLP inspirerat till hans innovativa skrivteknik. 

Teorin formulerades på 1970-talet, men trots försök att utvärdera metoden med experimentella studier drar en översiktsartikel från 2012 slutsatsen att det saknas vetenskapligt stöd för NLP, skriver Bothelius och Svirsky.

Men varför har kaninsagan gjort succé?

– Småbarnsföräldrar är en tacksam målgrupp. Typiskt för den här sortens böcker är att man har citat från en förälder som säger ungefär: mina barn somnade innan sagan tog slut. De här personliga berättelsen blir så övertygande och torra forskningssiffror är inte det, säger Kristoffer Bothelius.

Ska man då förkasta kaninsagan? Inte nödvändigtvis.

Man vet att barns sömn underlättas om det finns fasta läggtider och kvällsrutiner. Vidare ger stressade föräldrar stressade barn. Kan kaninsagan vara snuttefilten som hjälper vuxna att varva ned inför barnens läggning kan det i sin tur leda till att barnen slappnar av. Och det kan hjälpa barn att somna lättare. Precis som Carl-Johan Forssén Ehrlin lovat.