Därför är det så tråkigt i Katrineholm

Nöjes- och kulturlivet i Katrineholm är verkligen inte mycket att hurra för just nu.
Och det går inte bara att skylla på pandemin.

Restaurang Parken har gjort Katrineholm till en roligare stad, skriver Catarina Nitz, som är bedrövad över allt gnäll som haglat över satsningen från start.

Restaurang Parken har gjort Katrineholm till en roligare stad, skriver Catarina Nitz, som är bedrövad över allt gnäll som haglat över satsningen från start.

Foto: Catarina Nitz

Krönika2022-01-20 17:49
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag älskar den här stan. Jag är född i Katrineholm och har delvis växt upp här. Jag känner massor av härliga människor i Katrineholm och de flesta av mina vänner bor här. 

Ändå är det något som gör att jag inte kan trivas i Katrineholm till 100 procent eller skulle rekommendera folk som inte har anknytning till stan att flytta hit. 

Det är helt enkelt för tråkigt.

Det jag saknar är ett levande nöjes- och kulturliv utanför den privata sfären. Och då menar jag att jag saknar ett krogliv som gör det möjligt att gå ut en kväll och äta god mat, träffa folk, höra bra musik, kanske dansa och festa loss. 

Jag önskar också att det fanns en livescen för populärmusik. 

Förutom enstaka partykvällar anordnade av Hotel Statt, som också driver Safiren och Stora Djulö, då lokala coverband står på scenen, händer det i stort sett inget i Katrineholm som kan kategoriseras som populärkultur.

Det roligaste som hände på en scen i Katrineholm under hösten 2021 var Queen-konserten med Magnus Bäcklund och Katrineholms symfoniorkester. På pappret så kallad finkultur, huvudsakligen arrangerad av ideellt arbetande pensionärer.

I övrigt går i stort sett alla turnéer med små och stora artister och komiker förbi Katrineholms kommun. Medan publiken i exempelvis grannkommunen  Nyköping kan se fram emot shower och konserter med Mando Diao, Molly Sandén, Fredrik Lindström, David Sundin, Moonica Mac och Frida Hyvönen under våren, kan vi i Katrineholm se fram emot en show med Tobbe Trollkarl i Tallåsaulan den (12 februari).

Katrineholmarna förtjänar att få uppleva sina favoritartister och komiker live utan att behöva åka till Nyköping, Norrköping eller Stockholm. 

Det kanske saknas en riktigt bra lokal, men mest saknas engagemang och stöd från kommunen till den här typen av arrangemang. 

Att Nyköpingsborna har så mycket att välja på kan de tacka kommunala Nyköpings Arenor,  som är en otroligt aktiv, kompetent och proffsig medarrangör till allt från fotbollscuper till arenakonserter som bidrar med marknadsföring, biljettförsäljning och även skapar egna arrangemang i lokaler som Culturum, Rosvalla och Nyköpings teater. 

I Katrineholm förlitar man sig på att några enskilda privata krögare (all heder åt dem) och pigga pensionärer i ideella föreningar som Symfoniorkestern, Kammarmusikföreningen, Katrineholms teaterförening och liknande ska fixa allt det roliga. 

Det räcker inte om man vill attrahera nya invånare eller behålla den yngre befolkningen.

Men det är inte så enkelt som att man bara kan skylla på kommunen. De gånger kommunen satsar på nöjesevenemang eller skapar förutsättningar för nöjeslivet blir det ofta en massa protester från oppositionpolitiker och olika opinionsbildare. Oavsett om det har handlat om allsångskvällar på Stora Djulö eller renovering av kommunägda fastigheter som hyser restaurangverksamhet.

Den senaste veckans rubriker om restaurang Parken gör mig bedrövad. Delvis för att det ser ut som om vi katrineholmare nu riskerar att få leva utan detta vattenhål framöver, men mest på grund av allt gnäll som haglat över satsningen som kommunen gjorde på att rusta upp och inreda den gamla byggnaden i Stadsparken och hyra ut den till en krögare med ambitioner. 

Det gick åt en del skattepengar, javisst. Men smakar det så kostar det. Min sanning, som det numera heter, är att den omtalade platsbyggda soffan och den vedeldade pizzaugnen har gjort Katrineholm till en bättre stad att bo i. Och jag tycker att det är missvisande när politiker och opinionsbildare envisas med att beskriva Parken och Orangeriet som något som inte infriat förväntningarna. 

Vad hade man egentligen väntat sig? Har någon av belackarna koll på att Parken varit ett "inneställe" för stans unga vuxna de senaste åren? 

För egen del hoppas jag att man hittar en entreprenör med visioner, kompetens och ekonomiska muskler som kan driva och utveckla restaurangen i Stadsparken så att det fortsätter vara ett kul ställe att gå till när man har ledsnat på fixa att hemmafester eller parmiddagar.

Men jag hoppas också att kommunledningen tar sig en titt i den torftiga evenemangskalendern funderar på om det finns något man kan göra för att stimulera nöjeslivet i Katrineholm. 

Visst är Nyköping en större stad med annan socioekonomisk sammansättning på befolkningen, men jag tror att det finns saker att lära av Nyköpings Arenor.