– Hitler hade från början början ingen "masterplan" för sitt agerande. Hade han klivit in i en tidsmaskin 1928 och sett vad han skulle ställa till med i framtiden hade han förmodligen blivit livrädd. Men hans draksådd blev till ett självspelade piano som accelererade i allt högre fart nedför backen utan att någon satte stopp. Här har vi mycket att lära av historien.
Vi ses bland hundratals böcker i hans kombinerade bibliotek och gästrum i lägenheten i Eskilstuna. Titlar som "Wars and shadows", "The Russian Roots of Nazism" och "Armageddon for Stalingrad" trängs med "Kursk - the battle of Prokhorovka", "The age of catastrophe", "Goebbels" och "Der Holocaust". Ända sedan han var i åttaårsåldern och hans föräldrar införskaffade Readers Digest "Världen i krig" i tre band har andra världskrigets alla turer och ingredienser fängslat Christer Bergström. Han har läst och läst, skrivit och skrivit - ett 30-tal böcker i ämnet vid det här laget - och rotat i arkiv i Moskva, Freiburg, London och Gatchina, en stad söder om Sankt Petersburg som för övrigt är Eskilstunas ryska vänort. Efter många år som gymnasielärare i samhällskunskap och historia sade han upp sig och startade egna förlaget Vaktel och sedan dess har både han och hans fru Maria kunnat försörja sig på hans kunskaper och oförtröttliga nyfikenhet.
Genom åren har han intervjuat krigsveteraner från alla sidor och lusläst tusentals tidigare hemligstämplade dokument på engelska, tyska, franska och ryska. Sammantaget har det gett nya infallsvinklar, framförallt på varför det blev som det blev och hur kriget utvecklades till en av historiens största katastrofer.
– Historien om bakgrunden till andra världskriget har retuscherats så mycket att det som nu lärs ut ger en falsk bild av händelseförloppet bakom Hitlers maktövertagande i Tyskland. Historien målas numera helt i svart och vitt. Självklart var Hitler en svart kraft, men fler än han bar ansvar för att det gick som det gick.
Efter den ryska revolutionen 1917 växte skräcken för ett kommunistiskt maktövertagande även i andra länder, framhåller Christer Bergström.
– Många såg Hitler som en garant mot kommunistspöket. Nazisternas förslag om att utse Hitler till diktator röstade alla liberaler och konservativa i den tyska riksdagen ja till, inte en enda av dem lade ens ned sin röst. Den historien har sopats under mattan av eftervärlden.
Christer Bergström menar att det som både då och nu kallas realpolitik fick liberaler och konservativa att tappa bort humanismen och därmed i förlängningen bidra till gaskamrarna.
– Judarnas öde hade sett annorlunda ut om någon stoppat Hitler i tid. Med största sannolikhet förstod inte ens han hur långt hans påeldande av antisemitismen skulle leda. Men börjar man dela in människor så slutar det obönhörligen i katastrof. Det är en viktig lärdom som vi måste ta till oss.
1928, när Hitlers parti inte hade mer än 2,8 procent av rösterna, ville man visserligen bli av med judarna, men då handlade det om att flytta ut dem ur Europa. Enligt den så kallade Madagaskarplanen skulle de placeras på den franska kolonin Madagaskar.
– En annan idé var att skicka dem till Kenya som då var brittisk koloni. Men så började kriget och Tyskland kunde varken förhandla med Frankrike eller England. Den slutgiltiga lösningen blev nu någonting helt annat. Hade Hitlers sorterande stoppats mycket tidigare hade utrotningslägren troligen aldrig uppstått.
En annan tråd som Christer Bergström granskat är hur hatet mot judar fick fäste i Tyskland.
– Före kriget var antisemitismen inte särskilt stark. Den pressades fram av nazisterna. Hitler skrämdes med kommunistspöket och kopplade ihop judar och kommunism. Judehatet "importerades" från Ryssland där det hade använts av tsarens hemliga polis. Efter revolutionen flydde en av tsarens förtrogna till Tyskland och lyckades infiltrera det som skulle bli nazistpartiet med de ryska idéerna om judar som förrädare.
Som historiker menar Christer Bergström att vi måste använda oss av det vi lärt och inte vara naiva.
– Börjar vi tumma på humanismens grundsyn om alla människors lika värde - så ger vi oss in på ett sluttande plan.
Sedan några år tillbaka varvar Christer Bergström det egna bokskrivandet med uppdrag för internationell media. Han har skrivit för BBC:s hemsida om både Operation Barbarossa och Slaget om Storbritannien och intervjuas ofta när det ska till spetskunskaper om vissa delar av andra världskriget. Ardenneroffensiven, slaget vid Arnhem och flygkriget på östfronten är han ledande expert på efter att ha ägnat hela livet åt att djupdyka i dokument och forskningsrapporter.
– Eftersom jag träffat veteraner sedan 1974 har jag fått tillgång till unika dokument som inte finns i några arkiv.
Förutom att skriva och ge ut egna och andras böcker på sitt förlag arrangerar han numera dessutom resor till platser med anknytning till andra världskriget.
– Under åren har jag skaffat så många goda kontakter att det är möjligt att få kliva över repen på museerna och träffa ännu levande veteraner. Och kanske få kliva in i ett flygplan eller provsitta en stridsvagn.
I sommar han besökt Singapore tillsammans med en grupp historieintresserade resenärer.
– Det var i Singapore japanerna tvingade tillbaka en engelsk styrka, den största kapitulationen i Storbritanniens historia.
I december leder han en resa till Ardennerna.
Men sedan får det vara slutrest ett tag.
– Jag har ju ett förlag att sköta och dessutom vill jag ha tid att skriva. För det jag verkligen brinner för, som gammal lärare, är att utbilda och sprida de kunskaper jag samlat på mig.
Just nu jobbar han på volym nummer fyra om flygkriget på östfronten. Hela serien skrivs på engelska för merparten av de som läser hans böcker finns utomlands.
Totalt planerar han för åtta utgåvor.
– Men kanske blir det tio innan jag använt allt material jag hittills lyckats skaffa.