Svårt för kulturarbetare att få stöd: "Så jävla arg"

Rapporten pekar på att en överväldigande majoritet av de som sökt krisstöd är enskilda firmor eller fåmansföretag. Trots det är det också de som haft allra svårast att få ekonomiskt stöd. En av anledningarna varför småföretag inte fått krisstöden är för att skriftliga avtal och uteblivna intäkter ska dokumenteras i ansökan. Men avtal förekommer inte alltid, berättar performancekonstnären Gülbeden Kulbay. 

– Det är inte så att uppdragsgivaren säger "hej, här är ditt kontrakt och ditt avtal". När man ber om ett avtal är det som att man är konstig. Man är i något slags underläge och man undrar om man ens har rätt till att be om ett, säger hon. 

Gülbeden Kulbay har varit performancekonstnär i ungefär 15 år men behövde lägga ned sitt företag när coronapandemin slog till i mars. Hon testade även att söka regeringens krisstöd. Men det stod tidigt klart att hon inte uppfyllde kriterierna. 

– Det är helt orimligt. Kraven de hade gällde bara för en viss typ av konstnärer som redan var etablerade. Resten av oss, som är många fler, fick inte stöd. Jag förstår inte varför man ska öka separationen och rivaliteten mellan konstnärer när det redan är förjävligt som det är. Vi behövs i samhället för att det är vi som sätter perspektiv på saker och ting. Jag blir så jävla arg på det här, säger Gülbeden Kulbay.

Gülbeden Kulbay har sökt det nya stödet som ska delas ut någon gång under december månad.

Foto: Lina Werning

Den största delen av regeringens krisstöd fördelas av Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Varför det varit svårare för mindre företag att ta del av dem är för att de i större utsträckning ingått i muntliga avtal. Och dessa behövde man stryka i ansökan i och med att bidragen syftade till inkomstbortfall, skriver Helene Öberg, statssekreterare hos kulturminister Amanda Lind, i ett mejl till tidningen:

– Många mindre aktörer har ingått i muntliga avtal vilket gjort det svårare för dem att stryka det. En ytterligare aspekt är att många små aktörer drabbats av att uppdrag aldrig ens hann lämna planeringsstadiet. Och då går det förstås inte heller att stryka intäktsbortfall eftersom några avtal inte ens hade hunnit ingås innan pandemin slog till. 

I oktober månad kunde i huvudsak frilansande kulturutövare söka en andra omgång krisstipendium hos konstnärsnämnden. I de nya utdelningarna på sammanlagt 220 miljoner kronor är inte inkomstbortfallet längre en vägledande princip. Bidragen kommer delas ut i form av stipendier och tilldelas efter ekonomiska behov och konstnärlig kvalitet. 

Exakt vilka summor det handlar om är inte fastslaget och kommer anpassas efter att Konstnärsnämnden fått in ansökningarna. Men den minsta utdelningssumman ligger på 47 300 kronor, enligt uppgifter från nämnden.

Vad innebär det för kulturlivet att mindre företag eller enskilda firmor måste lägga ned sina verksamheter efter uteblivet stöd?

– Det är mycket illa för kulturlivet att en del aktörer inte kan fortsätta sin verksamhet. Det är ett allmänintresse att kulturens olika kompetenser kan stanna i sektorn. Det är därför regeringen inrättat en rad olika stödåtgärder, som riktar sig både generellt till näringsliv och företagande och till kultursektorn i synnerhet. I detta sammanhang kommer också det kommande direktstödet till enskilda företagare ha betydelse, skriver Helene Öberg.