Ett "Folkets hus" mÄlat i klara fÀrger med barnsligt formsprÄk. Patient Kejsare Ollonkranz, eller Peter Eklund Persson som han egentligen hette, var intagen pÄ Sankt Lars frÄn slutet av 1800-talet. DÀr mÄlade han sin vÀrld med ett naivt konstuttryck, innan naivismen ens slagit igenom.
ââDet Ă€r ocksĂ„ tidigt. SĂ„ hĂ€r mĂ„lade inte de övriga konstnĂ€rerna dĂ„, berĂ€ttar Mats Engström, intendent pĂ„ Kulturen i Lund, och pekar pĂ„ den bok med utförliga beskrivningar och skisser som patienten lĂ€mnat efter sig.
ââAlla byggnader med ritningar finns med dĂ€r i, sĂ€ger han och blickar ut över den stora stadstavlan.
ââHan har mĂ„lat det han tĂ€nkt sig, precis rakt av.
Klasskillnader pÄ Sankt Lars
I utstÀllningen "En annan vÀrld" har Kulturen i Lund valt att visa upp drygt 70 av 600 sparade konstverk som skapats pÄ Sankt Lars sjukhus under en hundraÄrsperiod.
De speglar en ny tid och syn pĂ„ psykisk sjukdom. Vid slutet av 1800-talet, dĂ„ det nybyggda sjukhuset stod klart, skulle de psykiskt sjuka inte lĂ€ngre enbart spĂ€rras in utan Ă€ven fĂ„ vĂ„rd i en vacker, vĂ€lordnad miljö med rena sĂ€ngklĂ€der och lagad mat. Syfte var att Ă„teranpassas till samhĂ€llet. För de intagna varvades lugn med tristess â och en del av dem Ă€gnade tiden Ă„t konstnĂ€rliga uttryck.
Bland de utstĂ€llda verken pĂ„ Kulturens vĂ€ggar mĂ€rks dock en klasskillnad mellan patienterna. PĂ„ Sankt Lars allmĂ€nna avdelning fick skapande patienter nĂ€mligen försöka anvĂ€nda det material som man kom över â som mĂ€rkgarn och servetter.
För förstaklasspatienterna, som kunde betala för sig och som vistades i hemlik miljö dÀr handarbete tillhörde vardagen, var det annorlunda. För dem ansÄgs det konstnÀrliga uttrycket vara en del av terapin, förklarar Mats Engström.
ââDe har ocksĂ„ tillgĂ„ng till material pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n den mĂ€ngd som hamnade pĂ„ vanliga avdelningen.
53 Ă„rs skapande
Bland konstverken döljer sig en rad olika levnadsöden. Carl Fredrik Hill som led av schizofreni tillbringade bara ett Är pÄ Sankt Lars.
Förstaklasspatient skolledaren och lÀrarinnan Maria Rudbeck stannade dÀremot i 53 Är. Hon togs in efter ett sjÀlvmordsförsök, och förblev hospitaliserad Ànda till livets slut.
ââHon Ă€r en av de fĂ„ patienter som vi har ganska mycket information om, och vi har mĂ„nga verk. PĂ„ 1920-talet Ă€r hon extra aktiv, berĂ€ttar Mats Engström.
Rudbeck arbetade mycket med textil och broderade motiv som för tiden var ovanliga.
ââHon sysslar mycket med maskiner, uppfinningar och tekniska lösningar.
TT: Hur nyskapande Àr verken?
ââMed tanke pĂ„ hur tidigt materialet Ă€r och jĂ€mfört med den moderna konstvĂ€rlden, kan man sĂ€ga att mycket av de hĂ€r verken föregĂ„r de moderna konströrelserna.
ââDe har lĂ€mnat den traditionella bildvĂ€rlden bakom sig.
En annan typ av uttryck
Bland patienterna fanns konstnÀrligt utbildade, som Carl Fredrik Hill och Ernst Ljungh. Men majoriteten av patienterna skapade utan nÄgon som helst kunskap utöver praktiskt handarbete, som sömnad och broderi som de flesta kvinnor Àgnade sig Ät vid förra sekelskiftet.
Bredvid kejsarens storslagna stadsvision hĂ€nger ocksĂ„ en rad broderier frĂ„n förra sekelskiftet pĂ„ Kulturens vĂ€gg. Det handlar knappast om nĂ„gra vardagsbroderier â hĂ€r sugs betraktaren in i en expressionistisk vĂ€rld.
Ett bildsprĂ„k som inte borde vara möjlig i sluten sjukhusmiljö â redan i början av 1900-talet?
ââDet Ă€r det som Ă€r mest spĂ€nnande med det hĂ€r. Och var den inspirationen kom ifrĂ„n kan vi inte veta, sĂ€ger Mats Engström.
ââDet fanns ingen modern konst som sĂ„g ut sĂ„dĂ€r nĂ€r den hĂ€r skapades.
Det Àr en annan typ av uttryck, konstaterar han.
ââDe hĂ€r patienterna Ă€r mer Ă€n sin sjukdom pĂ„ sjukhuset. De kan uttrycka nĂ„got annat.