I Matti Kallioinens rörliga installation "Anknytningsförsök" i Katrineholms konsthall svävar 16 uppblåsbara dockor i taket som plötsligt får liv och försöker ta kontakt med varandra.
Det är mörkt och stilla i Katrineholms konsthall. Vita, människoliknande gestalter hänger i taket i som trasdockor. De har stela vita masker, några har illrött hår. Vissa av dem är klädda i vita tyllkreationer. Andra är helt nakna.
Över de 16 dockorna löper sladdar kors och tvärs, kopplade till fläktar, lampor och olika slagverksinstrument. Det är skirt, vackert och stilla.
Plötsligt får installationen liv. Stråkastare tänds, olika ljud kommer från lite olika håll och några av dockorna börjar röra på sig, i taffliga försök att få kontakt med varandra. Det är läskigt, sorgligt och gripande på en gång. Men framför allt är det en upplevelse av det unika slaget.
Matti Kollioinen började arbeta med verket 2017. Han har gjort allt själv. Konstruerat mönstren till dockorna och deras kläder, all sömnad, montering av fläktar och musikinstrument, dragit alla kablar och programmerat styrsystemet.
När han hade arbetat i flera år med verket utan finansiering var han nära att ge upp och tog en paus på ett och ett halv år innan han slutförde det.
Matti Kallioinens utställning "Anknytningsförsök" i Katrineholms konsthall omfattar en installation, måleri och väggskulpturer.
När "Anknytningsförsök" först visades i Uppsala i somras blev det mycket omskrivet och hyllat. När det nu visas i Katrineholm ser det annorlunda ut, bland annat eftersom Katrineholms konsthall har en sådan takhöjd, berättar konstnären.
Matti Kollioinens utställning visas i Katrineholms konsthall 23 oktober till 4 november. Där kan man även se målningar, reliefer och väggskulpturer.