Docenten med hjärta för historiens utsatta

Hon är historikern som blev biten av gångna tider redan som barn men som var skeptisk till de inledande studierna på universitetet. I dag är Annika Sandén känd för sin forskning om den lilla människan under 1600-talet, och för sina böcker om bödlar och missdådare.

17 september 2019 19:08

Tiden är kommen för Sörmlands museum och Nyköpings kommun att dela ut Sveriges största pris inom historia – Stora historiepriset. Som tidningen tidigare rapporterat är det Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, som är årets pristagare. Hon får priset dels för sin forskning om individuella livsöden under svenskt 1500- och 1600-tal och dels för sin förmåga att genom populärhistoriska böcker nå ut till en bredare allmänhet.

Att det blev just historia som grep tag i Annika Sandén är att betrakta som något av en självklarhet. Intresset väcktes tidigt, redan under den tidiga barndomen i mitten av 70-talet.

– Mitt första historiska minne var när jag gick på lekis, som det hette då. De spelade Beethoven vid något tillfälle och jag hade aldrig hört något liknande. Jag kände direkt att det tillhörde en annan tid och blev väldigt fascinerad, säger hon.

– Sedan minns jag att det också gick något tv-program på den tiden. Det var en serie som handlade om historiska tillbakablickar, om antika Egypten bland annat. Det älskade jag.

Universitetstudierna började planlöst, förklarar Annika Sandén. Efter studier i diverse ämnen, däribland litteraturvetenskap, landade hon slutligen i historia – dock inte med en omedelbar entusiasm.

– Jag tyckte inte att det var jättekul i början. Det var mycket prat om kungar, om 30-åriga kriget, truppförflyttningar. Men senare när jag skulle skriva D-uppsats, då blev jag fast.

Inför uppsatsarbetet fick studenterna välja mellan ett antal tillgängliga ämnen. Bland alternativen fanns brott och straff i äldre tid, vilket snabbt fångade Annika Sandéns uppmärksamhet.

– Jag tyckte det lät jätteintressant. För mig var det där som allt verkligen började, säger hon.

Hur kommer det sig att du landade i vardagsliv och levnadsvillkor under just 1500- och 1600-talen?

– Det är en väldigt intressant period, det är tiden innan statsbygget började ta form och innan den framväxande centralmakten. Det är också under 1600-talet som det börjar produceras rikligt med skriftligt material. Ser man till källorna, domstolsprotokollen till exempel, så är det första gången vanligt folk kommer till tals.

Generellt sett, hur tedde sig vardagslivet för befolkningen i Sverige under 1600-talet?

– Det var på många sätt tufft ekonomiskt. De allra flesta var jordbrukare. Vi vet också att 1600-talet var en kylig period, långa vintrar och korta somrar, vilket påverkade skördeutfallet. Folk levde ofta i perioder av regelrätt svält, samtidigt som man ständigt skickades ut i krig.

Bland de böcker som Annika Sandén gett ut genom åren syns bland annat Missdådare och Bödlar. Sistnämnda är en djupdykning i vilka som blev ålagda att verkställa dödstraffen i 1600-talets Sverige, och varför.

– Det var ju ingen som ville ha det här jobbet så makten rekryterade därför bland dödsdömda tjuvar. Tackade man ja fick man fortsätta leva under förutsättning att man tog det här skamfyllda jobbet, säger Annika Sandén.

– De som blev bödlar stämplades automatiskt som outsiders. De hamnade utanför gemenskapen och fick till exempel inte vara med under byfester.

På frågan om vilken plats eller händelse Annika Sandén skulle besöka om hon kunde resa tillbaka i historien kommer svaret snabbt.

– Det blir såklart mitt 1600-tal. Jag skulle kliva in i en by och bara lyssna till hur de pratar, se hur de hälsar på varandra, tilltalar varandra, smyga efter och se på när de går i kyrkan, hur de sätter upp håret, precis allt.

Annika Sandén Juryns motivering Stora historiepriset

Ålder: 49 år, född och bosatt i Linköping.

Gör: Författare och docent i historia vid Stockholms universitet.

Bakgrund: Disputerade 2005 på Linköpings universitet med avhandlingen ”Stadsgemenskapens resurser och villkor. Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620”.

Böcker (urval): ”Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600” (2014) och ”Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal” (2016).

Aktuell: Årets pristagare av Stora historiepriset som delas ut av Sörmlands museum tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i Nyköping. Priset delas ut under onsdagen klockan 18.30 på Sörmlands museum. Under torsdagen kommer hon även föreläsa för gymnasieelever på Gripenskolan i Nyköping.

Annat: Forskar just nu om festseder under svenskt 1500- och 1600-tal. ”Folk hade fester hela tiden, såfester, höbärgningsfester, när man gifte sig, i samband med dop, med mera. Det rubbar inte bilden av att tiden var svår men det gör den mer mångbottnad”, säger Annika Sandén.

Annika Sandén har i en rad populärvetenskapliga böcker, artiklar, föredrag och medieframträdanden under senare år med stor framgång lyckats nå ut till en bred allmänhet. Som forskare arbetar hon i den rika kultur- och socialhistoriska tradition som intresserar sig för vardagsliv och lokala maktförhållanden. Hon har bland annat publicerat två uppmärksammade monografier om social sammanhållning och utanförskap, Missdådare: Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 (2014) och Bödlar: Liv, död och skam i svenskt 1600-tal (2016).

Med starkt engagemang för individuella livsöden och maktstrukturer i historien belyser Annika Sandén förhållandena för marginaliserade grupper som brottslingar, bödlar, tiggare och fattighjon under svensk stormaktstid. Hon kombinerar förtjänstfullt historievetenskaplig skicklighet och forskning på primärkällor med den populärvetenskapliga ambitionen utan att göra avkall på vetenskapliga och faktamässiga kriterier. Därtill besitter hon en stilistisk förmåga till levandegörande gestaltning som lockar till entusiastisk läsning och insiktsfull förståelse av det förflutna. Genom sitt populärvetenskapliga anslag visar Annika Sandén på den potential som historieforskning och annan humanistisk vetenskap har att nå ut i samhället på bred front och berika det offentliga samtalet och kulturlivet.

Stora historiepriset är Sveriges största historiepris.

Summan är på 50 000 kronor och priset kan inte sökas.

Man blir tilldelad priset och en oberoende jury utser pristagaren.

Priset delas ut av Sörmlands museum och kultur- och fritidsnämnden i Nyköping.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Tommy Johansson