Det föreslår Medieutredningen, under ledning av Anette Novak, som presenterade sitt slutbetänkande i veckan. För att få det ekonomiska stödet måste medier "präglas av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet".
Något sådant krav finns inte i dag men idén om att införa det är inte ny.
2010 beviljades tidningen Nationell Idag, med koppling till vit makt-miljön, presstöd. Publikationen uppfyllde reglerna och det var bara att betala ut. Men många inom politik och medier reagerade starkt. Skulle nazianstrukna medier verkligen stödjas med skattemedel?
Den parlamentariska kommitté som skulle se över reglerna för presstöd fick därför i uppdrag att "analysera och bedöma möjligheten och ändamålsenligheten av att ställa krav på respekt för demokratins idéer eller på annat sätt säkerställa att statligt stöd kan motiveras ur demokratisk synvinkel och lämna förslag i detta hänseende".
Presstödskommittén, där vår medarbetare Åke Wredén satt med, sa i full politisk enighet nej till detta (den SD-nominerade ledamoten skolkade från mötena). Det var en riktig bedömning. En så kallad demokratibestämmelse i presstödsreglerna skulle innebära att staten straffade tidningar ekonomiskt, baserat på åsiktsinnehåll. Man skulle alltså gå utanför grundlagens gränser för statligt ingripande.
"Demokratins värden skyddas i Sverige framför allt genom den öppna diskussionen i samhällsfrågor och andra värderingsfrågor, inte genom att staten motverkar publicering och spridning av antidemokratiska yttranden" lyder en central formulering i betänkandet.
Att nekas bidrag är inte att stoppas från publicering, säger vissa. Och så är det – på pappret. I praktiken är dagens mottagare av presstöd starkt beroende av det. Indraget bidrag kan många gånger betyda nedläggning.
Det ekonomiska stöd som Medieutredningen föreslår får i utgångsläget inte samma betydelse för mottagarnas ekonomi som dagens. Påsen med pengar föreslås visserligen bli större – 732 miljoner mot dagens 567. Men det nya stödet ska kunna sökas av betydligt fler medier än i dag.
Inte desto mindre innebär en demokratibestämmelse i stödreglerna en politisk styrning av innehållet i publikationerna. Dessa regler kan sedan ändras utan att det finns någon grundlagsspärr eller andra trögheter som vi annars har vid hanteringar av frågor som rör det fria ordet.
En anmärkningsvärd sak med mediestödförslaget är annars total avsaknad av krav på betalande konsumenter. Varför är det så? Ett krav på en kundstock av en viss storlek skulle borga för kvalitet och tydligt avgränsa antalet mottagare samtidigt som det skulle hålla det absoluta flertalet extremister borta från stödsystemet.
Detta vore, i likhet med dagens presstödsregler, objektiva kriterier. Inte skönsmässiga, politiska bedömningar av innehållet. Det mål som Medieutredningen söker lär dock uppnås. Av bruna publikationer var det 2015 enbart Nya Tider, efterföljare till Nyheter Idag, som kvalificerade sig för driftsstöd. Det handlar om knappt tre miljoner kronor.
Ett betydande antal svenskar lever i rasistiska informationsbubblor. Men ytterst få av dem är beredda att betala för att läsa detta skräpinnehåll. I den delen fungerar marknaden. Ta fasta på det.
----
Nu går jag på en lång föräldraledighet. Susanne Nyström och Åke Wredén kommer att hålla ställningarna här under tiden. Jag återvänder till redaktionen 2018, men det är inte uteslutet att jag skriver en och annan text innan dess.
På återseende!